Vi har varit i Visby i två dagar. Det är många gotlänningar som inte önskar besök av fastlänningar av rädsla för smitta. Andra önskar att turister återvänder så att näringen kan få fart. Vi åkte Finlandsfärja, som normalt sett går till Helsingfors, men under rådande omständigheter kör till Visby. Några turer har en extra övernattning på färjan i Visby. En sådan tur åkte vi.
Vi har inte mycket att anmärka på själva färjeturen, det gick att hålla avstånd och det var betydligt färre personer ombord än vanligt. Kanske var just buffé-situationerna något kaotiska, vilket gjorde att vi valde att äta frukost i caféet istället. Sedan var väl typ halva Sveriges riskgrupp-befolkning på färjan, vilket kändes lite märkligt. Åka på kryssning är kanske inte det första man skulle göra om man var i riskzon, skulle jag säga. Men men.
Visby var fint, men ganska avfolkat. Det var en blandad känsla av en stad som drabbats hårt av pandemin och samtidigt att det är bra att folk håller sig mer hemma. Nu reste vi ju själva, men det var lätt att se att beteendet är långt från det normala hos alla. Både skrämmande och skönt att se på samma gång.
Det blev ingen Almedalsvecka i år, men av oss var det vara pappan som skulle ha besökt det. Vi andra skulle ha fått vänta till ett annat år. Nu fick vi se den vackra parken, utan så mycket folk.
Visby är sig likt med alla fantastiska gränder och byggnader. Att bo med muren på tomten skulle ju vara något alldeles extra.
En kyrkoruin kändes också som ett måste.
Vi tog en tur runt vackra Visby i minitåg. Det kändes bra att visa barnen vyerna och samtidigt sitta ner en stund, även om det kanske inte var den bästa turistattraktionen man kan göra.
Så var det dags att bege sig hem igen. Via Åland såklart, så att man fick köpa billig sprit. Vi är nöjda med resan och tycker att det kändes bra, både personligen och ur corona-hänseende.
