Feministbrud på kulturjakt i Macao

Jag börjar inte från början, utan jag börjar någonstans mitt i. Det handlar om den semester jag precis kommit hem från. Macao var ett jäkla ställe och det var betydligt roligare att ha varit där än att vara där, så kan jag sammanfatta vistelsen. Det är något av Asiens Las Vegas och nu har ingen av oss varit i Las Vegas, men min svåger betvivlade starkt att det är lika deprimerande där. Det rådde 21-årsgräns på spelande och det gällde även Hugo så hans föräldrar gjorde andra saker medan resten av familjen spelade (det var kanske mer en lättnad än besvikelse för oss). Spelhallarna var tydligen fulla av deprimerade kineser som spelade bort alldeles för mycket pengar. Nåväl, här kommer lite bilder från Macao, sett från en kulturell och feministisk synvinkel.

Vi började vår vistelse på Macao på ett av stadens kasinon. Världens kitschigaste och fulaste träd i guld under världens största kristallkrona fotas ivrigt av en massa kinesiska turister (och av mig).

Stadens centrum var betydligt trevligare. Tyvärr var det lördag och tyvärr reser alla hongkongbor hit då, men trots den enorma mängden turister hittade vi bara McDonalds att äta på. Vi fick inte plats därinne så vi fick äta på en parkbänk. Tyvärr såg vi då en annan restaurang med portugisisk mat. Annars är utbudet här antingen kinesiska håliväggen-restauranger/affärer eller Louis Vuitton- och Gucci-butiker.

Vi åt inte på donken utan att ha undersökt möjligheterna först. Detta var en annan portugisisk restaurang vi hittade. Den låg på huvudgatan ni ser ovan. Om den andra såg likadan ut får vi aldrig veta.

När man har barn behöver man ett ställe där hen kan springa av sig ordentligt och det behövs efter hamburgare och pommes frittes. Vi hittade en liten oas och det visade sig vara ett bibliotek. Passande för en virtuell bibliotekarie! Här ser ni mig och Hugo läsa guideboken över Hongkong (och Macao). Det är tur att de asiatiska turisterna vi träffade på här var otroligt barnkära för annars kunde nog Hugo vara lite av pain in the ass, om ni förstår vad jag menar.

Lite längre i från centrum och närmare kasinona var det mer kinesiskt. Det portugisiska är bara närvarande i form av kolonial arkitektur i centrum och på några andra ställen. Annars ser det ut såhär eller mer ruffigt.

En bild som avslöjar de stora kontrasterna i Macao. Ett stort kasino är byggt bakom ett mycket slitet hus där folk bor.

Kasinona är antingen vräkiga eller kitschiga till max. Detta tillhörde den vräkiga varianten. Venedig, Athen eller Vattenkuben (simarenan i Peking-OS) tillhörde de kitschiga.

Vi gjorde ett försök att få middag. Bargatan lät som ett säkert kort. Det ser kanske inte så förfallet och tragiskt ut på kvällen när det är mörkt och det förhoppningsvis är fullt med folk här, men vi var i vilket fall inte lockade att sätta oss ner någonstans. Minst lockade var vi av denna restaurang som utlovar ”Katinka from Russia”. Vi åt istället middag på båtterminalen och där fanns två restauranger, en kinesisk och så donken. Vi åt kinesiskt.

Lockade att åka dit? Inte det? Jag är i så fall inte förvånad.