Recension: Hadley-Kamptz, Isobel (red); Feminism – en antologi; 2020

Feminism - en antologiNär jag såg att Timbro, den tankesmedja som av många anses som ondare än ondast, har gett ut en antologi om feminism så blev jag oerhört glad. Det var på tiden att de skrev något om varför man kan vara liberal och feminist. När jag såg att skribenter som Agnes Arpi, Linda Skugge  och Myra Åhbeck Öhrman skulle vara med, blev jag oerhört nyfiken. Isobel Hadley-Kamptz har redigerat och själv skrivit en text i boken.

Jag bör nämna att min man jobbat på Timbro, förläggaren Andreas Johansson Heinö har varit min lärare på universitetet och flera av skribenterna är sådana jag känner eller i vilket fall ofta pratar med i sociala medier. Läs mer om min inställning till att recensera böcker där jag känner författarna här.

Alla texter i Feminism – en antologi handlar om feminism och liberalism. Jag är själv liberal, så det ligger mig nära. Boken vänder sig till en akademisk läsekrets och texterna är akademiska, vissa mer än andra. Min övergripande känsla var att det är ett försök att göra feminism begripligt, även för ideologiska nördar. Ta inte detta som en kritik, utan mer en beskrivning om vad för slags antologi det är.

Texten av Agnes Arpi knockade mig totalt. Hon skriver om vården och hur den missgynnar kvinnor på det grövsta sätt. En kvinna som ha symptom som inte är väl kända tas inte på allvar. Symptomen är “diffusa”, kvinnan fabulerar och i värsta fall får hon inte vård i tid. Det är en stark text som alla verkligen borde läsa!

Vidare fastnade jag för Myra Åhbeck Öhrman om kvinnor sexualitet och horstigmat. Jag står inte på samma sida som Myra i sexköpslagsfrågan (som jag är för och hon emot), men hon fick mig att fundera mycket på vilka konsekvenser lagen kan få för dem som arbetar med sex. Texten handlar även om att kvinnor ofta spelar på sin sexualitet och författaren menar att för att få jämställdhet, så måste vi ge upp privilegiet att göra det.

En sista text jag vill lyfta fram är Amanda Brobergs. Jag känner inte alls till henne och började läsa om kvinnor som vill leva mer konservativt. Först förstod jag inte riktigt vart hon var på väg, men insåg sen att hon hade en god poäng i att många kvinnor idag väljer att lyfta fram män som idioter och kvinnor som mer överlägsna och att detta knappast är en väg framåt. Tänk Linnea Claessons assholeonline och fundera på om du inte sett fler publicera idiotiska konversationer med män i social medier. Det blir något särartsfeministiskt i att se kvinnor som överlägsna män.

Övriga texter av Isobel Hadley Kamptz, Lena Andersson, Louise Persson, Linda Skugge, Susanne Wigorts Yngvesson och Jesper Ahlin Marceta var också mycket bra och tänkvärda. Jag tyckte att det var en bra antologi, men jag kan instämma i kritiken, av bland andra Sakine Madon, att det är mycket problematiskt och också lite konstigt de utelämnat hedersproblematiken. Vänstern har ju haft problem med att lyfta hedersfrågor så där har liberala feminister verkligen en fråga att ta tag i.

Jag kan också tycka att det är väl akademiskt på sina ställen och att det såklart känns lite typiskt att liberaler ger ut en antologi som inte riktar sig till den stora massan, men å andra sidan tycker jag att den som bok i sin genre är bra och jag håller med om mycket som står i den. De lyckas fånga den liberala feminismen bra utan att det blir “frihet att tjäna mycket pengar” att det bara handla om att kvinnor ska ha makt. Antologier är svåra och kan bli spretiga, men jag tycker att den här var en bra mix.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.