EU-läsningen har nått land nummer 13, Litauen. För att få mer koll på baltisk litteratur hade jag våren 2013 en utmaning som jag kallade Fokus: Baltikum. Då läste jag en del litauisk litteratur, men det finns inte många romaner skrivna av kvinnor översatta. På bokmässan samma år fick jag två antologier från den litauiska montern, men när jag nu skulle läsa dem förstod jag varför jag inte läst dem tidigare och kände inte för det nu heller. Den ena, No men no cry var en samling utdrag ur litauiska romaner i syfte att försöka få dem översatta och det kändes helt enkelt inte prioriterat att läsa just nu.
Erfarenheter av Litauen som bokland
Innan Fokus: Baltikum, ingenting.
Litauisk litteratur i Feministbiblioteket
Jag har läst den skandalomsusade boken Häxan och regnet av Jurga Ivanauskaitė. Det var den enda romanen jag hittade då. Sedan har jag läst flera noveller ur Tranans novellsamling Att avregistrera ett spöke. Min favorit var Glaslandet av Vanda Juknaitė som jag fått rekommenderat av en läsare som är från Litauen.
Nya erfarenheter inför EU-utmaningen
Jag tänkte som sagt läsa två antologier, men tyckte att de inte riktigt passade. Istället valde jag en poet som fanns med i antologin Sex, Lithuanian style och hittade fler dikter av henne på nätet. Jag läste också en tidigare oläst novell ur Att avregistrera ett spöke som jag läst ur tidigare. Det fick räcka tyckte jag.
Laura Sintija Černiauskaitė – Rocken: En lite rolig novell av en tämligen ung författare (född 1976). Postsovjetisk litteratur.
Neringa Abrutytė – The swimming pool och andra dikter: Dikter om sex, relationer och vardagen. Postsovjetisk litteratur.
Nästa EU-land
Nästa land är Luxemburg och det, mina vänner, förstår ni nog innebär en rejäl utmaning!
