Recension: Ernaux, Annie; Omständigheter; 2000

Jag började inte med den bok jag rekommenderades att börja med när det kommer till 2022 års nobelpristagare i litteratur, Annie Ernaux. Jag började med Omständigheter om den illegala abort hon gjort på 60-talet för det var den som tilltalade mig mest när de pratade om hennes verk i Kulturnyheterna efter att hon fått priset. Norstedts gav ut boken på svenska 2020.

Annie är 23 år pluggar på universitetet i Rouen när hon upptäcker att hon är gravid med en kille hon haft en tillfällig relation till. Hon vill inte ha barnet. Hon vill att någon ska hjälpa henne att ta bort det. Hon klarar inte av att göra det själv och hennes läkare vill inte hjälpa till. Tillslut hittar honom en person som är villig att göra det i Paris till en hutlös summa pengar. Först går det inte alls och sen blir det för mycket och Annie hamnar på sjukhus.

Omständigheter var en fantastisk roman om hur utsatt en kvinna var när abort var illegalt. Den visar också på klassförakt och att vissa är mer värda än andra. Det mest gripande och som gjorde mig så förbannad var en läsare som hon anförtrodde sig åt och så fort de blev ensamma, stötte på henne. Han förklarade sig med att han ville kolla om hon var moralisk nog att säga nej, men vi förstår att den unga Annie inte gick på den.

När jag såg Kulturnyheterna när nobelpriset tillkännagavs blev jag varnad för språket. Det är motsatsen till poetiskt och mycket avskalat, ”som en käftsmäll” var det till och med någon som sa. Käftsmällen skriver jag verkligen under på. Till och med naket och avskalat känns som futtigt för att beskriva det. Det är som om varje ord förtjänat sin plats i texten och att allt onödigt sållats bort.

En annan sak jag tänkte på var detta med att Annie Ernaux skulle vara autofiktionens moder, samtidigt som hon själv inte använder någon fiktion alls i sina berättelser. Detta var något jag tänkte på under läsningens gång och i boken var det på flera ställen i texten som hon refererade till sina egna anteckningar från tiden det begav sig, ungefär som källhänvisningar. Det låter inte som att det funkar alls romanliknande bok, men det gör det!

Omständigheter liknar inget annat jag läst och jag tyckte mycket om det. Jag tyckte på förhand att valet av nobelpristagare var lite safe och till och med tråkigt, men jag är av helt annan åsikt nu. Annorlunda språk och berättarteknik och trots tämligen torftig stil, berör det. Omständigheter är dessutom en bok som känns oerhört aktuell när abort inskränks i delstat efter delstat i USA. Med tanke på det och kopplat till den här boken, känns valet av Annie Ernaux ännu mer som rätt i tiden och ett djärvt val.