Jag fick denna bok i 30-årspresent av min vän Amanda Lövkvist som tyckte att jag borde recensera boken här på Feministbiblioteket. Bokens tema är ett problematisera kring brott och vad som gör en människa till brottsling och Dostojevskij kan inte anklagas för att vara feminist, därför säger jag nej till att boken skulle vara feministisk. Dock förstår jag ändå poängen. Bokens huvudperson Raskolnikov är en fattig student som inte lever upp till de förhoppningar som hans mor och syster hyser för honom. Han är inte särskilt framgångsrik. En dag finns inte längre någon utväg för hans fattiga familj än att låta systern gifta sig med en rik man som hon inte älskar. För att rädda sin syster från ett katastrofalt äktenskap väljer Raskolnikov att döda två personer och stjäla från dem. I boken finns också en historia om en flicka som av sin styvmor tvingas prostituera sig för att de ska få mat på bordet. Fadern till flickan är en person som Raskolnikov känner och när han träffar denna Sonia så vill han göra allt för att rädda henne. Raskolnikovs syfte med morden var alltså tämligen goda, men det ursäktar honom naturligtvis inte. Jag förstår varför man kan läsa boken ur ett feministiskt perspektiv, ilskan mot hur orättvist kvinnor behandlas finns där. Men det räcker inte, tyvärr.
UPPDATERAT
Jag har omvärderat och Brott och straff är nu en del av Feministbiblioteket.
2 kommentarer
4 pingar
Hej! Jag råkade hitta det här inlägget när jag gjorde ett arbete om Dostojevskij, och kom då att tänka på att:
Du skulle kanske kunna recensera ”Idioten” av Dostojevskij istället? För mig har den lett till än mer intressanta diskussioner än ”Brott och Straff”. Karaktären Nastasia Filippovna är dessutom otroligt fascinerande att diskutera ur en feministisk synvinkel. Man kan se det som att hon insett att männen har satt upp alla lagar för samhället och om hur hon måste agera som kvinna, och att hon i och med det börjar strunta i konventionerna och leva i en sorts moralisk anarki – för varför skulle hon följa ett system hon inte tillåts vara med och utforma?
Hon skaffar sig en egen uppfattning om världen genom att utbilda sig själv (antagligen genom att läsa en massa böcker och tidningar) och blir tillslut smartare än sin förmyndare (som dessutom verkar ha begått övergrepp mot henne då hon var yngre). Han blir livrädd och försöker gifta bort henne då hon börjar spela ut människor mot varandra för att förstöra hans liv och en mängd intriger spinns runt omkring henne.
Sedan finns det tusen saker mer att diskutera: Som ifall hon är en liknande karaktär som huvudpersonen Furst Mysjkin fast kvinnlig. Ifall Dostojevskij är medveten om att man kan tolka det så här eller har ett annat syfte med hennes karaktär. Varför hon känner en sådan skuld och behov utav att uppvisa hur hon förstörs för alla andra… Ja, du kommer nog komma på en massa saker då du läst boken!
Författare
Jag tackar för tipset! Jag har boken i min bokhylla och vi får se när jag kommer att ta mig tid att läsa den 🙂
[…] har jag faktiskt läst en hel del. Både Fjodor Dostojevskijs Brott och straff och Leo Tolstojs Anna Karenina har jag tagit mig igenom (den förra med stor behållning). Jag vet […]
[…] de fyra recensioner som finns där kommer tre gå in i det vanliga biblioteket och en utgå helt. Brott och Straff och Och världen skälvde får ingå som fullvärdiga feministiska böcker, liksom […]
[…] 3. Brott och straff av Fjodor Dostojevskij: Det skulle bli en lång transportsträcka till den klassikern var utläst. Döm om min förvåning när jag knappt kunde slita mig ifrån den! Den var inte alls tråkig, utan bara bra och spännande. Dessutom med en feministisk vinkel, minsann. […]
[…] att berätta för mycket är det lite Brott och straff över den här boken. I Dostojevskis roman mördar en man för att en kvinna ska slippa gifta sig […]