Den stora tomheten – min OS-sammanfattning

OS är över och den stora tomheten har infunnit sig. Nu kan jag visserligen njuta av promenader i solen utan att vara rädd för att jag missar något, men det på kvällarna, när måste zappa planlöst mellan kanalerna och inte hitta nåt kul att titta på, kommer tomheten tillbaka. Nu är det många som tänker att jag är superpatetisk, men det bjuder jag på. Jag vet att många sportintresserade vet hur jag känner och känner likadant. Vi behöver dessutom inte gå omkring och gnälla så fort det är OS eller VM, utan bara njuta 🙂

Nu ska jag sluta gnälla och sammanfatta detta OS. Utan inbördes rangordning har ni här mina bäst- och sämstlistor:

Bäst:
* Usain Bolt. Såklart. Kommentarer överflödiga.
* Fredrik Lööf levererar äntligen. Som vi har väntat. Hur många gånger har vi inte suttit och spekulerat i att han kan slå till när inga andra guldchanser finns? Nu gjorde han det tillsammans med Max Salminen och visar att segling är en sport att räkna med.
* Lisa Nordén. Okänd sport. Okänt medaljhopp. Hon levererar.
* Sveriges handbollskillar. Skrällde när det gällde som mest.
* Sara Algotsson dricker inte hallonsaft. Kul med nya uppstickare som tar medalj även om det kändes som ett förlorat guld i början.
* Jessica Ennis vinner guld i sjukamp på ett övertygande sätt. Livet efter Klüft går vidare.
* Det är kallt och vissa kivnnor spelar beachvolleyboll i heldress. Moahahaha.

Sämst:
* Tessans diskbråck. Kommentarer överflödiga.
* Blå klossar. Brottning är obegripligt.
* Parterrlottning. Grekisk- romersk brottning är om möjligt ännu mer obegriplig.
* Guldmedaljörer gör Bolt-segergest. Varför sänka er till fans? Ni är ju också guldmedaljörer!
* Rolf-Görans Bengtssons häst skadar sig.
* Sveriges fotbollsdamer. De levererar inte. Presterar sämst när det gäller som mest.

Nu laddar vi inför Rio, men först vinter-OS i Sotji!