Jag har inte läst Christoffer Carlsson tidigare och när jag väl valde att lyssna på brinn mig en sol, var det inte för att den skulle vara särskilt feministisk, utan för att den är nominerad till årets bok och jag länge har tänkt att läsa något av Carlsson. Bokens tema är kvinnomord, så därför får den recenseras här. Jag lyssnade på Christoffer Carlssons egen inläsning på Storytel. Boken är utgiven på Albert Bonniers förlag.
En författare flyttar tillbaka till Halmstad från Stockholm efter en skilsmässa. Han springer på en gammal skolkamrat, Vidar Jörgensen, och kommer att tänka på de mord och våldtäkter på kvinnor som Vidars pappa Sven utredde på 80- och 90-talen. Han skriver en berättelse om när Sven och senare Vidar Jörgensen utreder mord och försvinnanden. Till sin hjälp har en den till åren komna före detta polisen Evy Bengtsson, som varit kollega med Sven.
Det handlar om en man som sprider skräck i ett litet samhälle och kom att kallas Tierpsmannen, då det första mordet begicks där. Allt börjar samma natt som statsminister Olof Palme blir mördad och kommer först i skymundan i media. Sven Jörgensen kan dock aldrig glömma Tierpsmannen och han viger sitt liv åt att få fast honom. Trots att hela hans liv är att vara polis, blir han förfärad över att hans son Vidar vill gå i hans fotspår.
Brinn mig en sol är en deckare som både är brutal och känns trovärdig. Många deckarförfattare faller lätt för seriemördare för att driva historien framåt. Christoffer Carlson beskriver inte ett mord eller försvinnande som inte har en roll i berättelsen. Inte en enda gång tänker jag att det är för mycket. Det är precis så mycket det behöver vara för att historien ska bli spännande och trovärdig.
Jag tycker mycket om karaktärerna och även om de till majoriteten är män, så är det alla genuint intresserade att få fast den man som våldtar och mördar kvinnor. Det är också karaktärer med stor eftertänksamhet och män som funderar över sin plats i tillvaron och gör det med stor ödmjukhet. De som vi som läsare kan misstänka för morden är inte högt uppsatta politiker eller del av någon världskonspiration, utan är just sådana män som mördar och våldtar i verkligheten (det förekommer såklart att politiker också gör det, men de flesta kvinnomord genomförs inte av män som är medlemmar av några internationella nätverk).
Jag ger tummen upp till Christoffer Carlsson och Brinn mig en sol. Det var också roligt att lyssna på en författarinläsning av boken och jag kommer att läsa mer av författaren. Men en sak jag måste fråga alla som läst boken, hur gammal är Vidar Jörgensen? Han och författaren i ramberättelsen är gamla skolkamrater, men författaren är född 1977 (räknade jag ut eftersom jag uppmärksammade att han var lika gammal som mig) och Vidar måste vara betydligt äldre om historien ska gå ihop. Vad missade jag?
2 kommentarer
Jag skulle tro att han är ca 10 år äldre än författaren. Han talar ju om att han såg upp till honom som barn, att Vidar var en stor tonåring när han var 6 – 7 år. Vidar är ju också med och hjälper sin pappa att gjuta av däckavtrycken 1986, och då skulle han kunna vara knappt 20. Jag tycker inte att det är så konstigt att han är tio år äldre än författaren, eller? Vad är det du inte får ihop?
Författare
Jag reagerade på att Vidar kallade författaren för Malen, är det något man gör med någon som är 10 år yngre? Det kändes lite som att de gick i samma klass. Men det var nog helt enkelt något jag missade där. 10 år äldre är ju rimligt med tanke på händelseförloppet. Vidar kan ju inte vara född 77, då skulle han inte kunnat jobba som polis i början på 90-talet.