Idag är dagens friidrottskvinna en verkligen bortglömd stjärna och även här spelade utseendet en stor roll, i alla fall misstänker jag det. Monica Westén var Sveriges ohotade drottning på 400 m häck mellan 1989 och 1997. Hon hade även rekordet i sjukamp i över tio år. Hon tog brons på 400 m häck i EM i Split 1990 och det gissar jag att få minns.
Varför är denna mångsysslerska så totalt bortglömd idag? En av förklaringarna ligger i utseendet, skulle jag säga. Det var absolut inget fel på hur Monica Westén såg ut, men en annan häcklöpare kom fram ungefär samtidigt och spåddes en lysande karriär. Frida Johansson var mycket söt och medias älskling och trots Westéns brons i Split handlade allt på 90-talet om Frida Johansson. Hon fick reklamkontrakt för Wash and go och hon deltog i Melodifestivalen 1993 tillsammans med friidrottskollegorna Erica Johansson och Maria Akraka (körade bakom Nick Borgen i We are all the winners). Ändå var det inte Monica och inte Frida som tog hem alla SM-pokaler fram till Monica slutade 1997.
Jag diggade Monica Westén starkt och mitt friidrottsintresse som börjat i Seoul 1988 och gick vidare med EM i Split som jag tittade på med stor spänning. Jag vet att jag undrade flera gånger under 90-talet varför ingen pratade om henne och hennes chanser när det faktiskt var hon som hade levererat.
2 kommentarer
Jag kommer ihåg när Frida Johanson hysterin höll på som värst så frågade en manlig tvreporter Monica vad hon tyckte om att all uppmärksamhet var på Frida fast Monica var ju faktist bäst.
Monika gav ett ödmjukt svar att det är som det är.
Författare
Intressant! Ja, vad ska hon säga?