Jag vet, OS är slut och ni har redan fått mer än nog av idrottskvinnor på bloggen, men jag måste göra ett undantag. Idag startar Paralympics och det uppmärksammas ofta alldeles för lite. Jag tänkte göra er medvetna om spelen, genom att skriva om en fantastisk svensk paraidrottare, Helene Ripa. Det är i skidor hon har tagit sina paralympiska medaljer, men hon har varit mångsidig under åren.
Helene Ripa fick cancer som barn och amputerade ena benet som 14-åring. Då började hon simma och blev framgångsrik. Hon fick följa med till Paralympics i Barcelona 1992, som 21-åring, och kom på femte plats. Innan dess hade det blivit många medaljer på svenska och europeiska mästerskap. Efter Barcelona blev hon skadad och la simningen på hyllan i flera år.
När Helene Ripa träffade sin make, återfick hon idrottsintresset. maken fick henne att börja med skidor. Hon började tävla 2011 och åkte med till Paralympics i Sotji 2014. Där tog hon guld på 15 kilometer och silver i mixed-stafetten tillsammans med Zebastian Modin (vårt största guldhopp nu i Beijing). Guldet var Sveriges första sedan Paralympics i Lillehammer 1994.
Efter skidor satsade Helene på kanot. Där blev de VM- och EM-guld, men i Paralympics i Tokyo 2021 kom hon femma och missade pallen med bara en halv sekund. Hon har alltså deltagit i både sommar- och vinter-Paralympics och nått den absoluta världseliten i tre olika sporter. Skidguldet 2014 är det som jag minns bäst och det vi ska hylla henne lite extra för med det här inlägget!
