När jag först såg Kaffe och kulturs utmaning att läsa sig runt jorden bestämde jag mig för att försöka hitta för mig nya författare. Chile var landet för januari och jag har ju nästan bara läsa Isabel Allende så jag sökte efter en annan författare. Då såg jag att Tranan (såklart, ett förlag att lita på!) hade gett ut María Luisa Bombal, som klassas som en av Chiles främsta författare. Hennes bok Den sista dimman gavs ut i original 1934 och på Tranans förlag 2011.
Dem sista dimman är en novellsamling med fyra noveller och en kortroman på 70 sidor. Kortromanen bär samma namn som samlingen och handlar om en kvinna som gifter sig med en änkeman som inte kan glömma sin döda hustru. De blir båda djupt olyckliga, men kvinnan tar tillflykt till en älskare som hon i sin tur inte kan släppa.
Den sista dimman är en samling vackra noveller med fint språk. Den som är förtjusta i latinamerikansk litteratur skulle älska den. Tyvärr har jag lite svårt för magisk realism och när berättelserna blir lite väl abstrakta, så det har var inget som fångade mig, Jag är ändå glad för att ha funnit den spännande författaren Mariá Luisa Bombal och det hade jag kanske inte gjort om det inte var för att Kaffe och kultur uppmanade mig att läsa chilenskt i januari.
