Ingrid Jonker var en sydafrikansk poet som skrev på afrikaans. 2019 gavs boken Waterfall of Moss and Sun ut, med dikter översatta till engelska av hennes dotter Simone Jonker. Ingrid Jonker tog sitt liv när Simone bara var åtta år. Hon ingick i den progressiva och revolutionära författargruppen Die Sestigers tillsammans med bland andra André Brink, som också varit hennes älskare.
Dikterna är vackra och ,melankoliska. Jag tyckte bäst om dem som handlade om Simone och därmed moderskapet. Hon skrev också dikter mot apartheid och vackra poem om Kapstaden och hemlängtan. Det är så fint att hon kunde vara så ambivalent mot sitt land och samtidigt hata styret och älska naturen, människorna och staden. Det är så det där för många som bor i diktaturer, tänker jag.
Ingrid Jonkers mest kända dikt och också den som berörde mig mest är The child who was shot dead by soldiers at Nyanga. Barnet ville bara leka i solen och sköts ihjäl av soldater. Dikten handlar om barn som inte är döda, men som det döda barnet löper risk att gå samma öde till mötes, bara för att barnet är svart och inte har något pass.
Rörande och gripande dikter, som sagt och jag är glad över att ha funnit något av Ingrid Jonker som jag kunde läsa. Jag fick tips om henne i samband med att jag utlyste min Sydafrika-utmaning och såg att hon inte översatts till svenska. Hennes liv var hemskt att läsa om. Hon tog sitt liv när hon var 30 år och hon hade en liten dotter. Det känns bra att dottern har översatt dikterna till engelska och gett sin mamma lite uppmärksamhet i efterhand.
Läs mer: Amazon