Februari blev inte så mycket vabruari för oss. Vi hade mer fokus på födelsedagar och olympiska spel. OS-kvinnor varje dag här på bloggen och TV:n ständigt påslagen hemma. Jag fyller år i februari, men att fylla 41 en söndag var kanske inte det roligaste. Nåja, den är firad och över. En större födelsedag var min mormors. Hon fyllde 100 år den 15 februari och vi tog tåget och bussen fram och tillbaka till Hjo över dagen. Det gick förvånansvärt bra med barnen. Selma var på högvarv hela dagen och Hugo hittade en kompis i sin jämngamla norska syssling Abbe. Läst har jag också gjort mellan varven.
Månadens läsning
Det blir en hel del läsning pga lång pendlingstid samt att jag fokuserat på träning i form av promenader med gåstavar och med ljudbok istället för musik.
Månadens språk: Denna månad var det japanska som stod i fokus och jag valde att läsa Kök av Banana Yoshimoto. Det var en trevlig läsning och kul att få leta upp något från Japan att läsa!
Nobelpristagare: Eftersom månadens språk var japanska och Kazuo Ishiguro stammar därifrån valde jag att läsa honom under februari. Återstoden av dagen, uppläst av Reine Brynolfsson var en riktig fullpoängare! Ishiguro seglar upp som en av mina favoritnobelpristagare.
Jorden runt: Jag läste faktiskt två nya länder den här månaden, Grenada och S:t Kitts och Nevis. Från Grenada läste jag Angel av Merle Collins och från S:t Kitts och Nevis Frihetens tillstånd av Caryl Phillips. Båda hade ett starkt kolonialperspektiv och var bra representanter från sina respektive länder. Jag lärde mig mycket om dessa två karibiska östater!
Hyllvärmare: Jag har faktiskt inte läst någon mer hyllvärmare i februari efter att ha gått ut starkt i januari med hela tre stycken. Men, jag glömde då att jag läste ytterligare en i januari, Hanna Gustavssons Iggy 4-ever. Det totala antalet är nu fyra stycken.
Språkutmaningen: Jag läser ju böcker på engelska hela tiden, men det blev lite mycket utmaningar så jag lägger denna på is tillsvidare.
Tema mansrollen: Jag har läst Som universum, ungefär av Jón Kalman Stefánsson och det var en intressant skildring av den isländska mansrollen genom flera årtionden.