I år har det varit mycket fokus på Brasilien och jag fortsätter mitt Tema: Brasilien med att recensera Adriana Lisboas Colombines kyss. Jag fick en försmak på Lisboa i novellsamlingen Brasilien berättar, där hennes bidrag var i form av mikronoveller. Colombines kyss har förutom i Brasilien, bara getts ut i Portugal och Sverige.
En man sitter hemma och saknar sin flickvän som till synes har tagit sitt liv. Hon har lämnat ett avskedsbrev i form av en dikt och sedan gått ut för att simma, men aldrig kommit tillbaka. Hennes kropp återfinns aldrig. Kvinnan, Teresa , var en lovande författare och spåddes en lysande framtid. Efter hennes död blev hon större än hon kanske skulle blivit om hon levde. Hon lämnade en ofullständig bok efter sig och pojkvännen väljer att försöka skriva klart den som en del av sitt sorgearbete.
Jag hade förväntat mig ännu en knepig latinamerikansk roman och fick något annat. Ok, det är inte den mest lättfattliga boken jag läst, men det var i vilket fall något i min stil. Allt är vad det verkar vara fram till bokens slut där du får tänka igenom allt ihop en gång till. Vad är sanning och vad är dikt och vem hittar på vad? Jag kan inte gå in på slutet mer, utan att avslöja något, men jag kan säga att jag gillade det mycket.
Språket är underbart, poetiskt och filosoferande och det märks att författaren även är poet. Jag måste säga att det är en skam att boken inte har översatts till mer än ett språk (svenska). Jag vill definitivt ha mer av Lisboa på svenska!
Läs också: En trave böcker
1 ping
[…] Adriana Lisboa – Colombines kyss […]