Feministbrud på kulturjakt i Sintra

Före vi åkte till Portugal läste jag såklart på en del. Jag vet ju att det är mycket som inte funkar med barn, men att besöka sagostaden Sintra tänkte jag kunde bli en höjdare. Det blev det kanske inte, men det blev bra tillslut ändå. Vi tog oss dit med lokalbuss eftersom man avråddes från att ta bilen (inga parkeringsplatser).

Sintra

Det första jag såg av Sintra var denna vackra byggnad. Det lovade gott. Det jag förstod efter att vi kommit hit var att inget fanns på gångavstånd. Således skulle en dyr transport behövas. Vi valde hop on hop off-buss.

Hugo i Sintra

Bara synen på min son var värt priset. Han tyckte att detta var så roligt att han log hela dagen. Dock var turen inte lika njutbar för den som fick hålla i den sprattliga tvååringen. Det fanns platser utan fritt utåt så livsfarligt var det inte. Miljön var helt underbar, så jag förstår Hugos leende.

Sintra

Vi valde att betala inträde till den här borgen, Castelo dos Mouros, som i mångt och mycket kändes lite som en enorm Mattisborg. Tyvärr var priset för högt, vägen för lång och svärfar för trött så det skulle bli vårt enda besök. Se på bilderna nedan, det var otroligt vackert. För den höjdrädde (mig) blev det dock till att titta på lagom avstånd.

Sintra Sintra

Sintra

Den här byggnaden såg vi på promenaden från Castelo dos Mouros, men jag lyckas inte finna vilken av de andra byggnaderna de är.

Sintra

Slutligen palatset jag egentligen helst ville se, Palacio da Pena (Penapalatset), men vägen dit var helt enkelt för lång. Två relativt små barn och en lång väg uppför är ingen bra kombination. Det var alltså såhär nära vi kom med bussen. Men det här fina sagopalatset har vi kvar! Det var inte sista gången jag var i Sintra.

Kommentera

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.