Barfota änglar är en sann historia och författarens namn är inte fingerat. Hon skriver i förordet att hon vägrar låta skammen vara hennes.
Linnea och Emma väljer att resa till Japan för att arbeta som värdinnor på klubbar. Det är ett jobb som Linnea har hört talas om och hon tycker att det verkar vara lättförtjänta pengar eftersom man inte ligger med sina kunder. Det blir inte alls som de har tänkt sig. De har aldrig några pengar och livet är inte så glamoröst och enkelt som de trott. Parallellt med historien om livet i Japan får vi följa livet före och efter. Man förstår att Linnea blivit sexuellt utnyttjad som barn och att hon har svårt att anpassa sig till ett normalt liv hemma. Det är inte bara mannen som utnyttjar henne som är ett problem. Hon har även en märklig relation med både sin mamma och sin pappa och hon har aldrig fått lära sig att sätta sina egna gränser. Det leder till att hon ofta känner att hon har en skyldighet att handla mot sin vilja, exempelvis när någon vill ha sex med henne.
Det starkaste i boken är hur arg hon blir på den som utnyttjade henne. Emma är död, men han lever och han vägrar att stå för det han gjort. Det är hemskt att läsa en skildring av två unga tjejer som är så trasiga att de inte tycker att de är värda mer än att utnyttjas av män. Det enda som jag kan säga till bokens nackdel var att jag aldrig riktigt kände att jag kom huvudpersonen nära. Jag ville hela tiden veta lite mer än vad jag kunde läsa. Eftersom boken är kort hade det gått att utveckla mer. Jag tycker att det är bra att Willén vågar stå med sitt eget namn på boken, för självklart är det så att skammen inte borde vara hennes.
Läs mer: Adlibris, Bokus, GP, SR
Andra bloggar: Min bokblogg, Mettes pocketblogg, Kristina Simars bokblogg
