Till minne av min svärmor Inger Lundqvist 1944-2011

I lördags var det tre månader sedan min svärmor gick bort i cancer. Det var inte oväntat att hon skulle dö i år, men det var oväntat att det skulle gå så fort. Så sent som en vecka före hon dog hoppades vi fortfarande på att hon skulle på uppleva sitt första barnbarns födelse i september. Nu får hon inte det.

I lördags hade vi en minnesfest för henne (begravningen skedde med de närmaste några veckor efter hennes bortgång). Den var ljus och glad och vi alla hade det trevligt. Det enda som var märkligt på festen var att inte hon var där.

Jag vet att Inger var glad för att det skulle komma ett efterlängtat barn. Jag vet att hon är ledsen för att hon inte kan vara med och sticka bebiskläder och hjälpa oss med markservicen när barnet kommer. Vi har fortfarande svärfar som hjälper så mycket han kan, och som gläder sig lika mycket, men saknaden efter min svärmor är enorm.

Min svärmor var övertygad feminist, även om hon inte alltid har kallat sig det. Hon pratade ofta med mig om att hon var efterklok och att hon kanske skulle ha gjort saker annorlunda i livet om hon hade varit klokare som ung. Hon rådde mig till att ha städhjälp hemma för att minska arbetsbördan. Hon sa också att de hushållsuppgifter man delar på ska vara rättvist fördelade. Att bygga om köket och att skura toaletten är inte jämbördiga sysslor. Att bygga om köket är jämförbart med att sy gardiner. Hon berättade också att hon ofta fick prata länge med eleverna i skolan (hon var gymnasielärare) för att de skulle förstå och se att kvinnor och män inte var jämställda och hon förfasades över att det var så många som trodde att så var fallet.

Vi diskuterade ofta politik och de diskussionerna saknar jag så att det värker i mig. Vi hade också ett gemensamt intresse för sport och vi ringdes alltid efter en världscupseger för Helena Ekholm, Björn Ferry eller Marcus Hellner. Det sista hon fick med sig från sportens värld innan hon dog, var Hellners VM-guld i sprinten. Samma dag som hon begravdes höll Fredrik Lindström på att skrälla i skidskyttevärldscupen med att hamna på pallen, men sköt bort sig på sista skjutningen. Det hade annars varit kul om han hade lyckats just den dagen. Fredrik Lindström och Inger var från samma bygd.

Inger, jag saknar dig, och jag lovar dig att Andreas och jag ska berätta allt om dig för ditt barnbarn när han eller hon är född.