I jakt efter böcker skrina av thailändska kvinnor hittade jag The happiness of Kati av Jane Vejjajiva. Det är en ungdomsbok om sorg och saknad och om att hitta sig själv igen.
Kati är 14 år och bor med sin mormor och morfar på den thailändska landsbygden. Mamman är borta och Kati undrar var hon är. En dag får hon träffa henne och då får hon veta att hon har ALS och inte har långt kvar att leva. Kati försöker hitta ett sätt att leva med sorgen och finna lycka trots allt.
Det var en söt liten historia, som givetvis var mycket sorglig. Det var en berättelse från det moderna Thailand med en mamma som levt livet och bott i Hongkong och Europa. Vad jag inte förstod var varför den 14-åriga Kati inte mindes sin mor. Kanske var det så att hon inte träffat henne sedan hon var liten, men det kändes lite osannolikt med tanke på hur mycket mamman älskade sin dotter.
