Denna vecka är det inte så mycket litteraturrelaterat som Lyran efterfrågar. Istället vill hon veta vilka tre jultraditioner vi inte kan vara utan. Det passar bra med en lite mindre tankekrävande uppgift nu när hosta och min julkalender tar all energi. En jultradition jag hade tänkt var att alltid läsa Julen är alla hjärtans fest av Lise Nørgaard varje år. Boken innehåller fyra novell som jag skulle läsa varje advent. Det har inte blivit av så det kan jag tyvärr inte ha med. Jag kanske ska ta och läsa boken i år i alla fall, det är det inte för sent för före jul. Nåväl, detta kan jag inte vara utan på jul:
1. Gran. Självklart gran. Jag älskar att köpa pynt till den och jag har gjort det på alla våra utlandsresor (till kristna länder). På så sätt är det inte bara en fin gran, utan också minnen från andra platser. Inget är heller för tacky för min gran. Kitschiga, svindyra disneyfigurer från New York samsas med stora kulor med speglar från indiska. Och min man? Han låter mig hållas. I år är jag bara rädd för att min son kommer att bli överförtjust i granen och inte låter den stå. Det återstår att se, men vi kommer att chansa och ta det osäkra före det säkra. En note to self från alla tidigare år: Granar ser mindre ut när man köper dem. Häromåret fick vi hem en gigantisk gran som jag tyckte var lagom stor. Jag återkommer med bild när årets är inköpt och klädd.
2. Finsk potatislåda på julbordet. Ända sedan min finska vän introducerade det på en gemensam knytisjulfest har jag velat äta det varje jul. När jag flyttade ihop med min make presenterade jag det hela och han föll precis som jag. Nu när det är vi som står för värdskapet sedan flera år så får våra familjer också njuta av den (även om de nog inte njuter av den lika mycket som vi tyvärr).
3. IKEAs, som senare blev Åhléns, julkrans. Istället för julstjärna har vi en ljuskrans i fönstret. Din ursprungliga var från IKEA och var inte av bästa kvalitet. Den var med oss en eller två jular, sedan slocknade hälften av ljusen. Jag blev förkrossad att IKEA hade slutat sälja dem och svärmor gav oss sin. Den höll ytterligare ett par jular, men förra året var det stopp. Då hade Åhléns lyckligtvis börjat sälja en variant som nästan är finare!
Vår julkrans i detta nu (eller iaf för en stund sedan.)
5 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
Har du provat dom andra lådorna? Potatislådan är bäst, leverlåda är också god, men jag har aldrig fått smak för morots- eller kålrotslåda.
Jag har sett morotslåda (från samma tillfälle jag smakade potatislådan), men eftersom jag är allergisk mot morötter så fick det vara. Kålrot är bland det värsta jag vet, så det har jag inte testat. Leverlåda låter ju som maten från helv… förlåt jag menade skolan 😉 Men det är alltså gott?
Alltså, jag gillar lever så där normalt sett också. (Jag är förmodligen inte klok, nej, men, jag gillar det ändå..) Det finns något som heter korvkaka i Sverige som ska vara lite liknande- men har aldrig smakat korvkaka så jag kan inte garantera saken.
Jag tror att jag låter både leverlåda och korvkaka får leva osmakade för min del. I alla fall ett tag till 😀
Fint med en ljuskrans! Potatislåda har jag däremot aldrig stött på, även om svärföräldrarnas finska granne envisnas med att varje julafton komma över med en låda av något slag som ingen av oss kan äta. 🙂