Det dröjde ganska länge innan Mamma Mu introducerades i vårt hem. Jujja Wielanders och Sven Nordqvists speciella ko har nu blivit en av barnets verkliga favoriter. Han pratar inte så mycket, men han säger ofta ”Hej Mamma Mu, är det du? Mu!”. Mamma Mu läser är en underbar berättelse om läslängtan.
Mamma Mu och Kråkan är två udda karaktärer och framförallt ett udda kompispar. Mamma Mu är lugn och mild, men tycker om äventyr, och Kråkan är rastlös och spattig och tycker att allt ska vara som det alltid har varit. Det är lätt att förstå att dessa två har blivit favoriter hos många barn. Sven Nordquists bilder är fantastiska. Bilden nedan är min favorit:
Visst borde det vara såhär härligt med böcker för alla människor? Jag älskar den här bilden och skulle vilja rama in den och sätta den på väggen i sonens rum.
Sofia Karlsson har recenserat Mamma Mu tidigare på bloggen och hon påpekar att Mamma Mu bryter normer, men att författaren aldrig påpekar att det är normbrytande. Det får liksom bara vara. Det gillar jag också. Mamma Mu går inte emot något eller är annorlunda, hon bara är och det är så självklart. I Mamma Mu läser sitter hon lugnt på biblioteket för dit är ju alla välkomna.
