Jag har läst Novellix Nobel-novellask nummer tre och i den finns novellen Småflickor av Sigrid Undset. Hon fick nobelpriset 1928 och novellen är från 1918. Sigrid Undset är en författare jag haft lite blandade känslor för, men just hennes noveller har jag tyckt om.
Två små flickor på en gård med fattiga personer i Oslo, träffas och delar godis. Den ena flickan är fattigare än den andra och har köpt godis som den andra inte kan äta, trots att hon blir bjuden. Den som köpt godiset är fattig och hon tar det hon har råd med. Den andra förstår att hon borde äta det hon blivit bjuden på, men är mycket mer van vid gidare saker. Den här lilla händelsen ändrar deras syn på varandra och deras möjlighet att leka och vara vänner.
En liten detalj i fattiga flickors vardag. På baksodan står det att det förmodligen är påverkat av Sigrids egen barndom på 1890-talet. Hon skrev med historiska romaner, men en och annan berättelse berör samtiden. Det är mycket enkelt och kärnfullt, men samtidigt så rörande. Vi förstår alla hierarkin mellan de fattiga som visas genom de här barnen. Mycket fin och sorglig novell.
