Recension: Tremblay, Lise; Driftens väg; 2022

Det är Nordamerika som står i fokus för världsdelsutmaningen på Kulturkollo. Nu är augusti snart slut och jag behöver läsa något mer än Yesteryear. Valet föll på Lise Tremblay, en kanadensiska från Quebec, som kommer till Bokmässan. Jag köpte Tremblay x 3 eftersom hon både var utlånad på bibblan och inte fanns på Storytel. Jag läste den första kortromanen som hette Driftens väg.

Vi får följa ett antal kvinnor som kommit upp i åren och som blir lämnade eller lämnar sina partner. Rädsla för ensamhet, tankar om svek och andra funderingar som man som äldre kvinna har. Den berättelsen som fastnade mest hos mig, och jag vet inte riktigt varför, var kvinnan vars partner beställt en resa till Australien. Hon lyssnade och tänkte att hon aldrig skulle åka med till Australien. En känsla så stark att hon visste att hon inte kunde vara kvar i förhållandet.

Det var fina berättelser och det gick fort att läsa. Jag är i en fast just nu som är oerhört stressig på så många plan, så jag trodde att kortformatet skulle passa mig. Jag läser parallellt Nino Haratschwili på 700 sidor och behövde en paus. Frågan är om det inte blev lite väl kort, för innan jag visste ordet av det, var boken slut. Jag ska dock ge Tremblay en andra chans, det finns ju fler böcker i boken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.