Molyda Szymusiak var barn under Pol Pots skräckvälde och i Om dessa tiga… berättar hon om hur det var att leva i Kambodja då. Hon berättar från ett barns perspektiv.
1975 är Szymusiak 12 år. Hon lever ett bra liv i Phnom Penh, men en dag tvingas de iväg från sitt hem för att ge sig ut på landsbygden för att arbeta. Vi kan historien, men Szymusiak ger sitt barnperspektiv på historien. Hela hennes familj ska dö och hon själv mirakulöst klara sig trots sjukdomar och svält. Bara de som arbetar får ut sin matranson, om man inte ligger på sjukhus. Orkar man inte gå upp ur sängen för att man är för svag får man inte någon mat. Då är man förpassad till löv och frukt i naturen. Maten de som arbetar får blir allt mindre portioner. Bara ledarna får äta sig mätta. Den kommunistiska fördelningspolitiken i ett nötskal.
Det är en otroligt gripande bok om svält och förtryck. Det är också en fin skildring om vad människor är beredda att göra för sina barn. Att allt sedan är så gräsligt och så vansinnigt, jag det visste jag ju på något sätt innan, men att få höra det såhär från ett barn gjorde det hela ännu värre. Hon är ingen forskare som skriver sakligt om skeendet, utan hon beskriver hur det var för henne och hennes familj. Tack vare att fadern ljög om deras ursprung lever hon idag. Fadern dog i ändå, fast i svält. I boken framkommer det hur det drabbade folket när alla läkare och utbildade personer avrättades. Allt var ineffektivt och till och med vården var standardiserad (alla fick samma spruta för att bli friska). Den eviga frågan är: Hur kunde folk tro på detta?
Om dessa tiga… är årets första hyllvärmare. Jag ska ju läsa tolv stycken är det tänkt, men det kommer så mycket annat nytt och spännande emellan så jag har inte fått till det förrän nu. Jag hittade boken av en slump på ett antikvariat för några år sedan. Jag är glad för att jag äntligen läste den. Kambodja är ett land jag varit i och som jag intresserar mig för lite extra. Det var också en stor trygghet att veta att Molyda Szymusiak adopterades av en fransk familj och fick ett bra liv.
