Den brittiska författaren Ali Smith ska skriva en årdstidskvarett om Storbritannien idag och om Brexit och människorna som lever med de politiska besluten. Det är en serie om Storbritannien i Europa skildrat ur olika människors liv. Jag har tidigare läst Höst och Vinter och nu har Vår kommit. Böckerna ges ut av Atlas.
I Vår får vi träffa ett antal personer inom kultursektorn. Det citeras Rilke och Katherine Mansfield och alla verkar vara på väg någonstans. Det är tämligen fragmentariskt även om det är främst två personer som återkommer i historierna. En av dem längtar efter det som varit och den andra är fången i samtiden.
Jag kände lite som Arto i Lite död runt ögonen att detta var en bok som inte släppte in mig. För mig fanns det ingen sammanhängande handling eller röd tråd som jag kunde hänga upp min läsning på. Jag vet inte varför jag inte riktigt gillade Vår. Jag tyckte mycket om både Höst och Vinter och vet att Ali Smith är lite svår att läsa. Men trots att jag var förberedd kom jag aldrig riktigt in i boken. Det ironiska är att andra verkar tycka att Vår är den bästa hittills i kvartetten.
