Jag såg mycket fram emot Judith Schalanskys bok Giraffens hals eftersom bland annat Bokmoster har lovordat den. Jag var egentligen mest sugen på Atlas över avlägsna öar av samma författare, men nu fanns Giraffens hals på bibblan så det fick bli den först.
Inge Lohmark är lärare i en liten småstad i forna DDR. Hon är inte speciellt omtyckt, men tror själv att hon är den bästa läraren. Hon är biologilärare och ser världen som svartvit och vill gärna dela in den strikt naturvetenskapligt. Hon ser det som sin uppgift att rädda skolan från förfall. Hennes man arbetar som strutsuppfödare och hennes dotter ar flyttat till USA. Världen har förändrats, men Inge Lohmark är fortfarande kvar i det gamla.
Jag vet inte om det var jag, tiden eller helt enkelt boken inte inte passade mig, men jag kom aldrig in i den och fick inget bra sammanhang. Jag var intresserad av personen Inge Lohmark, men jag tappade ofta tråden efter några sidor. Jag läste snabbt ut den utan egentligen ha läst den och att backa och läsa om var lönlöst då det hela tiden blev samma sak. Det kan har varit tidpunkten som inte var passande. Julförberedelser och förkylning kan har varit en bidragande orsak till ointresset från min sida, eller så var det helt enkelt så att boken inte passade mig. Men jag ska ge Schalansky en chans till och läsa Atlas över avlägsna öar.
Läs mer: Adlibris, Bokus, Aftonbladet, Sydsvenskan, SvD
2 kommentarer
Giraffens hals gillade min sambo och Atlas över avlägsna öar tyckte jag mycket om. Hon är en multikonstnär och gör både text och illustrationer, grafisk form själv. Pröva Atlas …
Författare
Ja, jag känner att jag måste göra det! Det var den som lät mest som en Hanna-bok när jag läste om dem.