Min Balkanutmaning tar mig från författare till författare. Nu har jag precis upptäckt Katja Perat från Slovenien. De bästa har fallit är hennes debutbok, som är en diktsamling. Det är en kritik mot kulturetablissemanget i Slovenien och även om jag inte vet ett dyft om den, så verkade det spännande.
Dikterna är kritiska och som en käftsmäll mot ett etablissemang som jag kan ana bakom de djupt sarkastiska raderna. Det räcker med att läsa titlarna för att förstå att det innehåller en stor portion ironi. Dikter som Med vem ligger poeter, Misslyckade identiteter och Kärlekslösa människors död får mig att dra på smilbanden redan där. I dikten Utöver singular kan vi läsa följande fantastiska rader:
Och jag anar social rättvisa,
Som inte är till någon nytta.
Människor är kritiska,
Framförallt till sorgsna poeter,
Och allra mest till sorgsna poeter,
Som inte kan göra någonting
Men som gillar att skriva om sig själva
Med lugnet och precisionen hos människor
Som gör vissa saker rätt.
Jag tror inte att det spelar så stor roll om det är poeter i Sverige eller poeter i Slovenien, kulturetablissemanget ser nog ungefär likadant ut. Jag kunde därför skratta gott med författareni flera texter. Jag anar också självkritik, eftersom hon ju uppenbarligen också är poet, så därför blir det inte bara att göra sig lustig på andras bekostnad.
De bästa har fallit gavs ut på Ramus förlag 2016 och de har även gett ut en roman av henne, Masochisten, som jag har lånad och ser fram emot att läsa. Är hon lika bra romanförfattare som poet så har jag en mycket trevlig stund framför mig.
