David Nicholls En dag kan läsas feministiskt. Det är det inte bara jag som anser. Det har tagit mig lång tid att fundera på den här recensionen för det är en fantastisk bra och välskriven bok, men den slutar förfärligt. Jag blev så arg att om det inte varit för att jag läste boken elektroniskt i min dyrbara Letto så hade jag kastat boken i papperskorgen direkt. Så nu vet ni det.
Emma och Dexter träffas på universitetet och tillbringar en natt tillsammans, en natt då de bara pratar. Sedan träffas de då och då under 20 års tid och deras liv går både isär och korsas under dessa 20 år. Först blir Dexter en framgångsrik mediepersonlighet och Emma börjar jobba på en snabbmatsrestaurang trots sin universitetsutbildning. Författardrömmarna lägger hon på hyllan. Dexter drivs mer och mer in i alkoholism och drogmissbruk och snart går hans karriär åt fanders. Emma lyckas ta tag i sitt liv och blir först lärare och sedan tar hon tag i sina författardrömmar.
Det feministiska i den här romanen är på det sätt som författaren visar att kvinnor ofta får jobba mycket hårdare för att nå framgång. Det ät tydligt porträtterat i den smarta och ambitiösa Emma som hamnar i ett snabbmatskök samtidigt som den slarviga Dexter blir framgångsrik på studs, trots problem med droger. Sedan ändras förhållandena, men det är först när det går riktigt utför med Dexter och Emma pluggat ännu mer och kämpat ännu hårdare. Det finns även ett klassperspektiv då Dexter är överklass och Emma arbetarklass. Det är en fin kärlekshistoria och en vackert skriven bok. Men varning för slutet om du är en obotlig romantiker!
