Zofia Nałkowska var feminist och författare och självklart ville jag läsa henne när jag kom till Polen i EU-läsningen. The Romance of Teresa Hennert är nyöversatt till engelska och gavs ut förra året. Eftersom boken är så pass gammal och jag gissar att inte så många kommer att vilja läsa den, så kommer jag att spoila och berätta slutet.
The Romance of Teresa Hennert utspelar sig på tjugotalet efter att Polen vunnit kriget mot Sovjetunionen och fått självständighet. Boken speglar den förvirring och sökande efter sin identitet som självständig nation som Polen gick igenom vid den här tiden. Vi får möta den polska societeten i Warszawa som består till stor del av rika tjänstemän och militärer.
Det är många parallella historier, men jag tänkte fokusera lite på historien om den unga Teresa Hennert, vilken jag av naturliga själ tror är viktigast. Och det är ni du ska sluta läsa om du inte vill få slutet förstört. Theresa gifter sig ung med Hennert och deras äktenskap är inte speciellt lyckligt, men inte heller olyckligt. Theresa har en bra position i samhället som hon är nöjd med. Men så en dag erkänner en av officerarna att han är förälskad i henne och då kan hon inte hålla tillbaka. När det är dags att välja, väljer hon ändå att stanna hos sin man och officeraren blir så förtvivlad att han skjuter henne och dumpar henne i en sjö.
Jag kan inte låta bli att fundera över om Teresa får axla rollen som symbol för hela det förvirrade läget i Polen under den här tiden. Hon är glad och nöjd och har framtidstro, men kan inte låta bli att njuta av friheten. Ungefär så tänker jag mig att det var för Polen på den tiden. Sedan får hon sota för sin förälskelse, men hon tar inte sitt eget liv som Leo Tolstojs Anna Karenina. Hon blir istället mördad av en svartsjuk karl. Kanske är det Nałkowskas feministiska åsikter som gör att hon väljer ett annat slut på sin roman?
Intressant bok och jag skulle gärna diskutera slutet och symboliken i den med någon, men jag gissar att en polsk roman från 20-talet inte står högt upp på så många människors att-läsa-lista.
4 kommentarer
1 ping
Hoppa till kommentarformuläret
Alla starka självständiga kvinnor dog förr på slutet i romanerna, teaterpjäserna, operorna. Ibsens Ett dockhem är ett remarkabelt undantag.
Tiden var inte mogen för att de skulle kunna leva.Den tiden var också dödsfixerad till skillnad mot nutiden.
Författare
Jo, jag vet ju det. Här dog hon, men mördades och inte själv valde att ta sitt liv (av skam typ).
I den tidens ”pigromaner” var ofta mannen blåblodig kavalleriofficer. Där fick hon väl också leva på slutet.
Författare
Intressant!
[…] bok som är mycket spännande i feministiskt sammanhang är The Romance of Teresa Hennert av den polska feministen och författaren Zofia Nałkowska från 1923. Det mest spännande med […]