Recension: Clement, Jennifer; En bön för de stulna; 2014

Jennifer Clement är en amerikansk författare som bor och är uppvuxen i Mexiko. Hennes bok En bön för de stulna kom i dagarna ut på svenska på Albert Bonniers förlag.

Ladydi är en flicka som är uppvuxen i de laglösa mexikanska bergen. Hennes mamma har alltid lärt henne vikten av att vara ful. Den som är vacker blir stulen och får tjäna livet som sexslav åt någon inom knarkkartellen. Den vackra Paula stals, men kom tillbaka så Ladydi vet vad som väntar om det skulle hända henne. Men hon räddas och får istället jobb som barnflicka i Acapulco. Livet ser ut att bli bra, men det blir inte helt som hon tänkt sig ändå.

En viktigt del i Ladydis liv är fadern som har startat ett nytt liv i USA. Hon saknar honom men känner inte att hon kan prata med sin mamma om det. Mamman ger sken av att hata honom gränslöst, men förmodligen saknar hon också. En bra sak har fadern gjort, han var en gång otrogen med hennes bästa väns mamma och kunde i efterhand skänka Ladydi den allra käraste systern.

En bön för de stulna är en gripande bok om ett Mexiko där knarkligor styr delar av landet. Det är en bok som ger ansikte åt alla de kvinnor som faller offer för maffian och som samhället inte klarar av att skydda. Istället får de skydda sig själva genom att göra sig fula och gräva ner sig i gropar när gängmedlemmar är på jakt efter nya vackra kvinnor att stjäla.

Jag greps verkligen av boken och tyckte mycket om den. Författaren har gjort gedigen research och det märks att hon har haft god insyn i livet för fattiga mexikaner. Alla de kvinnor hon träffat och prata med kokade ner i bokens karaktärer. Boken är skriven i jagform och det är svårt att inte älska Ladydi. Hon har det oerhört svårt, men tar ändå livet ganska lätt. En bön för de stulna är en viktig bok om kvinnor i ett laglöst land, om kvinnor som inte ger upp fastän det mesta i livet är emot dem, om kvinnor som får styrka av varandra.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Andra bloggar: Litteraturkvalster och småtankar