Jag började precis läsa Agneta Pleijels bok Doften av en man och insåg då att jag missat att recensera Spådomen, som är den första av två böcker om hennes liv. Jag lyssnar på båda dessa böcker via Storytel och Pleijel själv är uppläsaren.
Flickan växer upp på olika ställen i världen. Först har familjen sin bas i Stockholm och senare i Lund. De bor även i New York där pappan gästforskar. Hela tiden får flickan byta skola och hela tiden måste hon anpassa sig, något som hon inte gillar. Hon får nästan inga vänner under uppväxten. Samtidigt så kämpar hon med en enorm kärlek till pappan och en hatkärlek till mamman. Hon har svårt att tycka om mamman som uppoffrar sig hela tiden och aldrig kan ägna sig åt sig själv.
Jag är ju ingen bardsomsskildringsälskare, det är jag inte . Jag gillade Spådomen sådär lite lagom, men jag längtade hela tiden till att hon skulle bli äldre och det skulle bli mer intressant. Samtidigt visste jag ju att det var i bok nummer två som det skulle hända och jag väntade lite förgäves. Sedan gillade jag inte riktigt huvudpersonen. Jag fick aldrig något riktigt grepp om vad hon egentlige ville eller vart hon var på väg. Men det var väl så att hon inte riktigt visste det själv heller.
Det är en feministisk mycket ra bok som visar på orättvisor mellan könen förr och hur könsrollerna formade människorna mer än de ville. En konservativ syn på äktenskap bidrog också till mycket lidande.
Spådomen är den bok som byalaget på Landsort valt ut till årets bok att samtala om och jag ser mycket fram emot ett boksamtal om denna näta vecka!
Läs mer: Adlibris, Bokus, Stories from the city
