Recension: Rosoff, Meg; Jonathan bortom all kontroll; 2016

Jonathan bortom all kontrollI jakt på feelgoodböcker som är bra, fick jag tips om barn- och ungdomsförfattaren Meg Rosoff. Jag valde att läsa hennes första vuxenroman, Jonathan bortom all kontroll. Rosoff har fått Alma-priset, så jag kommer nog att läsa något mer av henne som är just riktat till yngre, men nu fick det bli en vuxenbok. Boken gavs ut på svenska samma år som den kom ut på engelska, 2016.

Jonathan bor på Manhattan i en lägenhet som tillhör någon som sitter inne och har ett jobb som är rent ut sagt själsdödande. Han har en flickvän också, som är mycket mer strukturerad än honom och vill planera deras tillvaro i detalj. Jonathan har två hundar , som egentligen är hans brors, och han tror att hundarna vill säga honom något. Han tror att de tycker att han lever ett ospännande liv och att de får komma ut för lite. Han söker hjälp hos veterinären doktor Claire, som nog misstänker att det snarare är Jonathan som behöver hjälp.

När flickvännen helt plötsligt vill gifta sig för att hon jobbar på ett bröllopsföretag och hon blir erbjuden ett sponsrat bröllop, säger Jonathan ja men är mycket tveksam till om det är rätt beslut. Hans nya medarbetare Greely, vilken han inte vet vilket kön hen har, ser Johnathan och talar om för honom att göra det som han vill. Greely blir Jonathans guru, men trots allt stöd och ett spirande intresse för doktor Claire, är Jonathan fast besluten att gå vidare med bröllopsplanerna.

Jag är lite tveksam till den här typen av mansporträtt. Å ena sidan visar det en alternativ mansroll med en man som är velig och inte tar något alternativ. Å andra sidan kan man tolka det som en enorm mansbebis som låter kvinnorna fatta besluten åt honom. Jag velar lite vad jag tycker om Jonathan. Det jag däremot gillade var hans stora omfamning av den androgyna Greely, som han faktiskt inte kan säga om det är en man eller en kvinna.

Jonathan bortom all kontroll är en långsam bok där det inte är självklart vilken tjej han ska satsa på. Det är en feelgood och huvudpersonerna i boken är egentligen hundarna Sissy och Dante. Nja, det var väl ok, men absolut inget som jag skulle rekommendera i första hand. En stor portion Manhattan får vi, men det väger inte upp för allt det andra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.