I år är Brasilien temaland för Bokmässan och jag är bloggambassadör och därför känner jag lite extra ansvar för att läsa brasilianskt. Anna på och dagarna går är också bloggambassadör och hon har dragit igång en novell-cirkel på Facebook om boken Brasilien berättar: Ljud av steg. Jag har varit med och diskuterat och idag kommer jag att publicera recensioner på alla novell som är relevanta för Feministbiblioteket. Jag har dock läst alla.
Av dem jag läst, men inte kommer att recensera idag, vill jag särskilt nämna:
Rubem Fonseca – Den andre: En av Brasiliens mest kända författare och novellen var en psykologisk berättelse om en man som kände sig förföljd av en tiggare. Det fanns många möjliga tolkningar som vi diskuterade ingående i cirkeln.
Caio Fernando Abreu – De där båda: En berättelse om två män som förälskar sig i varandra. Det var en oerhört vacker kärlekshistoria som jag uppfattade slutade olyckligt. De andra i cirkeln var av annan åsikt och jag väljer deras tolkning – männen förblev lyckliga och dem om gett dem sparken blev olyckliga.
Fernando Bonassi – Mikronoveller: En spännande genre, som en bladning mellan lyrik och noveller. Någon i cirkeln kallade det löpsedlar och det var rätt så träffande tyckte jag. Dessa var mer intressanta än Adriana Lisboas som också fanns med i samlingen.
André Sant’Anna – Mina memoarer: En av mina favoriter i samlingen. Språket var upprepande och tjatigt, ungefär som ett tråkigt jobb kan vara och det var just vad författaren ville skildra. Det rådde delade meningar om den här i cirkeln och vissa älskade den och andra tyckte inte om den alls.
Jag kommer nu att recensera en novell i timman, sammanlagt sex stycken. En avslutningsinlägg med lite mer reflektioner och en sammanfattning av novell-samlingen kommer klockan 17.
