2003 var en hemskt år för kubanska demokratiaktivister. 27 oberoende journalister och ytterligare ett femtiotal andra demokratikämpar fängslas. Kajsa Norman har åkt till Kuba för att intervjua de anhöriga och tidigare har hon pratat med flera av de fängslande journalisterna. De fängslade är män och deras fruar och flickvänner och mammor kämpar vidare.
Boken har nu snart tio år på nacken och mycket har hänt sedan dess. Dock inte så mycket så att vi nu kan se ett fritt och demokratiskt Kuba. Jag läste boken första gången när den var mer aktuell, men jag tycker att den förtjänas att läsas igen. Norman gör vackra kvinnoporträtt av kämpande politiska aktivister. Det är deras män som sitter i fängelse, men själva är de också en del av kampen och de ger inte upp. Läs om kvinnan som spelat in telefonsvararmeddelanden där hon talar om att hennes man är fängslad för att han skriver kärleksdikter. Eller om hon som blir erbjuden bättre läkare bara hon slutade protestera mot vad som hänt hennes man. Nej, läs hela boken och förfäras över vad de som kämpar för frihet och demokrati på Kuba får utstå.
