Jag erkänner, jag är inne i någon slags tonårsromanslitteraturflow. Tyckte om Dash och Lily och tog därför glatt emot Nick & Norah’s infinite playlist av samma författare, Rachel Cohn och David Levithan. Efter att jag läst boken, såg jag filmen som finns att hyra på SF Anytime. För en gång skull gjorde jag alltså saker i rätt ordning.
Nick är fortfarande kär i sitt ex Tris och när han ser henne på en spelning med sitt band, finner han sig snabbt och frågar en tjej i publiken om hon vill vara hans pojkvän i fem minuter. De kysser varandra framför Tris och det var en fantastisk upplevelse för dem båda. Norah, som tjejen heter, behöver få hem sin fulla kompis och Nick hjälper henne. Nicks kompisar tycker dock att det är en utmärkt idé att Nick hänger med Norah, så de tar med den fulla kompisen hem och Nick och Norah hänger på Manhattan och startar en jakt på det mystiska bandet Where is fluffy? som aldrig talar om när och var de ska spela.
Nick och Norah delar musiksmak och har också gemensamt att de båda har tveksamma ex de borde lämna bakom sig. Det finns en attraktion dem emellan, som delvis är en konsekvens av den fantastiska kyssen. Natten är lång och missförstånden är många. Filmen skiljer sig lite från boken, där den fulla kompisen inte körs hem, utan har en större roll och i filmen är det Norah som frågar Nick om de kan bli ett tillfälligt par.
Nick & Norah’s infinite playlist är en mycket fin romantisk tonårsbok där musiken och jakten på den perfekta spelningen är det som driver handlingen framåt. Nick och Norah har gått ut highschool och ska söka sig vidare efter sommaren och de har inte helt bestämt sig vad det ska göra av sina liv. Det är dock inte viktigt i boken, utan då finns de bara där och då och vill inte lämna varandra. Jag tyckte mycket om den kärlekshistorien och kunde känna igen mycket från min egen tonårstid där tiden inte spelade någon roll, utan man kunde hålla på att flänga runt till man själv kände att det räckte. Trötthet existerade inte.
