My sister, the serial killer har en titel svår att motstå. Det är nigerianska Oyinkan Braithwaite som skrivit den och jag lyssnade på den på Storytel. Det är en debutroman och författaren är född 1988. Boken är inläst av Weruche Opia, en brittisk-nigeriansk skådespelare som läser med nigeriansk-engelsk accent. Det var inte helt lätt i början, men jag tyckte ändå att jag ville ge det en chans.
Korede är den fula systern. Hon är bokens jag-person och hon berättar om sin syster Ayoola, som hon ständigt och jämt måste rädda. Ayoolas tredje pojkvän är död och kroppen måste undanröjas och alla spår sopas igen. Femi är en läkare på sjukhuset där Korede är sjuksköterska. Korede är mycket kär i honom, men han har bara ögon för Ayoola. Tillslut finner hon inget råd än att berätta för honom om Ayoolas förmåga att ta död på sina älskare. Det faller såklart inte i god jord. Men hur mycket Korede än ogillar sin systers agerande och hur avundsjuk hon än är på henne, är hon den lojalaste av systrar. Men vad händer om hon måste välja mellan Femi och Ayoola?
My sister, the serial killer är, precis som det låter på titeln, en helt skruvad roman. Det finns ett stort underliggande allvar som handlar om lojalitet och inte bli tagen på allvar samt längtan efter kärlek. Jag kände verkligen Koredes smärta och längtan efter kärlek genom hela boken, Hon lever i skuggan av sin syster och samtidigt är det hon som är den smarta och den som är att räkna med. Systerns vackra yttre gör att alla ändå vill ha henne. Boken innehåller också en vacker vänskap mellan Korede och en patient.
Det var stundvis bara konstigt, men jag tyckte att det var en upplevelse att lyssna på boken uppläst med nigeriansk accent. Det var faktiskt också spännande att läsa en bok från Nigeria som inte handlade om landets historia, utan bara var ren underhållning.
