Jag behövde en deckare att lyssna på och så fick jag tips om att Alex Marwood (pseudonym för Serena Mackesy) har Malta som sin favoritplats på jorden. Självklart ska jag läsa henne då, jag som ska till Malta och allt! Onda flickor är hennes första deckare.
Onda flickor torde vara inspirerad av fallet Mary Bell eftersom den handlar om två flickor som dödat ett barn. Idag är de vuxna. Vi får i nutid följa Amber, som är städerska på ett nöjesfält. En dag hittar hon en död kvinna på sin arbetsplats. Kirsty är journalist och kommer till staden för att bevaka händelsen. Det blir värre när ytterligare en ung kvinna blir mördad. Både Amber och Kirsty döljer varsin stor hemlighet och de rör sig båda två i händelsernas centrum.
Onda flickor är en nattsvart thriller om något av det värsta som kan hända, att barn dödar barn. Dessutom verkar hela samhället vända sig mot barnen och i Storbritannien döms barn som dödar också till fängelse. Det var en spännande bok som jag stundvis gillade mycket. Den enda jag fruktade var när jag skulle få höra hur de dödade barnet. Att få höra hur det varit med fängelsevistelser och efterspel för de nu vuxna kvinnorna var också oerhört jobbigt att ta in.
Det var många komponenter som skulle vävas ihop på slutet. Vem är mördaren? Vem är den där creepy Martin som stalkar kvinnor? Kommer hemligheter avslöjas? Och vad hände egentligen när flickorna dödade barnet? Jag tycker inte riktigt att Alex Marwood får ihop det. Det är möjligt att det i ett realistiskt perspektiv är ett bra slut, men jag kände mig inte riktigt tillfredsställd. Boken var på tok för svart för min smak och jag kände att livets orättvisor fick ta överhanden.
Författaren beslyer hur orättvist kvinnliga brottsoffer och brottsmisstänkta behandlas och det gör hon bra. Det är en riktigt bra feministisk thriller och det finns egentligen inget att invända mot innehåll eller språk. Den föll bara inte mig i smaken.
