Kort fakta
- Född 1941 i Oslo.
- Debuterade som författare 1973.
- Skrev den feministiska klassikern Egalias döttrar 1977.
Gerd Brantenbergs feministiska gärning
Gerd Brantenberg är läkardotter, född i Oslo och uppväxt i Fredrikstad. Hon var engagerad i den norska kvinnorörelsen under 70-talet och debuterade som författare 1973 . Boken hon gav ut då hette Opp alle jordens homofile på norska och på svenska fick den titeln Jag är väl inte sån, heller. Precis som titeln avslöjar, tog hon stark ställning för homosexuellas rättigheter. Gerd Brantenberg är själv lesbisk.
I Sverige och övriga världen är hon mest känd för boken Egalias döttrar. Få feminister har inte hört talas om den boken, som vänder på könsrollerna. Hon skriver till och med kvinniskor istället för människor och dam istället för man. I parlamentet får partierna olika många kvindat. Boken har översatts till många språk.
Sitt litterära genombrott fick Brantenberg med sin romansvit St. Croix-trilogin. Det är tre romaner om att växa upp som lesbisk i en by i Norge och det är självbiografiska böcker. Böckerna tar upp teman som sexuellt uppvaknande, alkoholism, klasskillnader, familjevåld och könsroller.
Sedan 1981 har Brantenberg kunnat leva på sitt författarskap. Hon är fortfarande aktiv som författare. Hon har bland annat skrivit en roman om sin mormorsmor Augusta Mjøen, som var hemligt förlovad med Bjørnstjerne Bjørnson. Romanen heter Augusta och Bjørnstjerne. Hon har, förutom romaner, också skrivit många pjäser.
Förutom författare har Brantenberg varit aktiv feminist och förfkämpe för homoseuxellas rättigheter. Hon har varit styremedlem i Norges första förening för homosexuella, Det norske forbundet av 1948. Hon har en syster, Ulla-Mari Brantenberg, som är en känd glaskonstnär.
Gerd Brantenberg och jag
Jag funderade över feminister att skriva om och ville ta upp någon som skrivit något riktigt klassiskt. Valet föll på Gerd Brantenberg när jag insåg att jag faktiskt inte visste något om henne alls. Jag såg att det på svenska WIkipedia knappt fanns någon information heller och att det finns en stor kunskapslucka om vem författaren bakom världssuccén Egalias döttrar egentligen är. Efter att ha läst om henne blev jag oerhört sugen att läsa mer. Först får jag ta reda på vad som finns på svenska och sedan får jag ta mig en tur till bibblan, alternativ söka rätt på norska böcker.
