En legendarisk kärleksroman är Stjärnor utan svindel av Louise Boije af Gennäs. Jag läste den först när jag var i 25-årsåldern, men älskade den trots det. Nu påstår min man att den kanske inte riktigt håller för en omläsning. Jag kanske ändå hoppar det. Stjärnor utan svindel är en roman som bygger på Louise eget förhållande med Mian Lodalen. Boken är från 1996.
Sofie är en överklasskvinna som röstar på moderaterna. Hon är visserligen feminist, men fast i traditionella könsroller i en värd som känns alltmer trång för henne. Så träffar hon den lesbiska vänsterkvinnan Kaja, som hon förälskar sig i. Sofie lämnar inte sin man, utan inleder en otrohetsaffär med Kaja. En affär som maken kommer på och någonstans accepterar, för att den är med en annan kvinna.
Förhållandet mellan Sofie och Kaja är allt annat än harmoniskt och det är kanske inte kärleken mellan dem vi hejar på mest i boken, utan Sofies inre kamp för att bli fri. Hon är fast i ett dåligt äktenskap i kretsar där man inte skiljer sig så lätt och sannerligen inte vänsterprasslar med kvinnor om man själv är kvinna. Att som man vänsterprassla med kvinnor, är däremot mer accepterat.
