Månadens land i #kaffeochkulturvärlden är Irland. Min plan var att läsa någon feelgoodbok eftersom jag verkligen förknippar Irland med just feelgood. Det visade sig att jag nog tänkte Marian Keyes och sen dragit alla över en kam, för feelgood verkar vara mycket mer Storbritannien än Irland. När jag inte orkade leta längre föll valet istället på Boken Ruth & Pen av Emma Pine.
Val av bok var väl helt ok. Det var ingen dålig bok, men den lämnade mig med ett lite jaha, det var det. Även om ett stort tema var IVF fastnade jag inte jättemycket. Jag förstod inte alls huvudpersonen och det gjorde väl att jag inte riktigt engagerade mig.
Det ska väl erkännas att jag, förutom Marian Keyes, bara har läst Sheila O’Flanagan som irländsk feelgoodförfattare. Boken jag läste av henne var sådär. Annars har jag läst Sally Rooney och både gillar (Normala människor) och inte gillar (Samtal med vänner) och nu inte vill läsa mer (hon vill inte att hennes böcker översätts till hebreiska). Jag har också läst nobelpristagarna.
Jag vet inte hur mycket övrig irländsk kultur jag konsumerar. Jag har sett TV-serien Normala människor, men annars är det nog rätt skralt. Jag tycker inte ens om Guinness. Någon resa till Irland har det ännu inte blivit heller. Det är inte för att jag inte vill, utan för att det inte blivit av. Jag vill hemskt gärna se Dublin och resten av den gröna ön.
2 kommentarer
rekommenderar Det tredje ljuset ; Små ting som dessa (2021) av Claire Keegan
och Edna O’Brien