Idag är det internationella kvinnodagen och de senaste åren har jag demonstrerat digitalt här på bloggen. I år gör jag som SVT Sport och skriver lite om kvinnliga idrottshjältinnor. Jag är mitt uppe i produktionen av sommarens Berömda och glömda idrottskvinnor där ett brett spektrum av idrottare från olika sporter och olika länder kommer att presenteras.
Jag skriver lite längre om det tragiska ödet som drabbade sovjetiska Jelena Muchina inför hemma-OS i Moskva 1980. Hon drevs till att öva på ett farligt moment som var direkt livsfarligt om förhållandena inte var de bästa. Skadad, trött och omotiverad landade hon på hakan och bröt nacken. Det blev inget OS 1980 för henne och det blev aldrig någon mer gymnastik över huvud taget. Hon fick istället ett liv i rullstol, förlamad från halsen och ner.
Jag skriver också om Tanya Lawrence, kvinnan som borde fått guld på 100 meter i Sidney 2000 om det inte vore för doping och att Internationella Olympiska Kommittén inte har kunna sätta ner foten var gränsen för fråntagning av medalj går.
Sedan tänkte jag uppmärksamma det tjeckoslovakiska idrottsförbundet som på 60-talet inte hade förstått vikten av duktiga idrottsmän än och gärna uteslöt dem som inte tillhörde partiet. Det drabbade i viss mån Emil Zátopek, som jag skrivit om tidigare, men också gymnasten Věra Čáslavská, vars öde jag tänkte gräva lite mer i.
