Då är det dags för mig att recensera den sista novellen jag valt ut ur bokförlaget Tranans novellsamling Armenien berättar, Fredlig samexistens av Alis Hovannesyan. Författaren är född 1946 och novellens titel syftar till det uttryck i Sovjetunionen som handlade om samexistens av kommunismen och kapitalismen.
Den armeniska flickan Shoghik har flyttat till Ryssland och försöker försörja sig som honungsförsäljerska för att få råd att emigrera till USA. Hon tar anställning hos en professor och landsman som har problem med möss, eftersom hon i Armenien jobbat med råttsanering. Hon får inte bukt med mössen, utan de lämnar istället mat till henne varje dag på diskbänken, mat som hon tillagar och ger professorn. Hon tror att professorn lägger fram maten och professorn tror att hon köpt maten. Även om den ibland blir lite skämd så smakar den ljuvligt för den fattige professorn. Samexistensen med mössen fungerar tills Shoghik flyttar till USA och professorn hittar en gammal kyckling på sin bänk, som han slänger.
Fredlig samexistens är en mycket spännande fabel eller halvfabel eller vad man ska kalla det. Jag antar att mössen var kapitalisterna som skulle utrotas, men istället såg till att hjälpa sina kommunistiska vänner. Fast jag antar att man skulle kunna tolka det tvärt om. Att den fattiga professorn är den onda kapitalisten som behöver hjälp från sina snälla kommunistiska vänner som han egentligen vill utrota. Med tanke på hur novellen slutar, att pappamusens gravida dotter smugglas ner i Shoghiks handväska för att få följa med till USA, tror jag även på den första tolkningen. Hur som helst en rolig och intressant novell!
