Hallå där Sabine Gruber!

Sabine Gruber på bokmässan. September 2014.

På bokmässan fick jag möjlighet att träffa den österrikiska författaren Sabine Gruber. Hon är just nu aktuell på svenska på Thorén och Lindskogs förlag med boken Mira och Irma (Über nacht 2007), en spegelroman om två kvinnor, en i Rom och en i Wien. Läs min recension av boken här. Själv är hon uppvuxen i Sydtyrolen, den tysktalande delen av Italien.

Var hämtar du din inspiration ifrån?

Jag får inspiration av att göra research och naturligtvis skriver jag om ämnen som intresserar mig, annans blir det långtråkig. Att skriva om mig själv tycker jag exempelvis är tråkigt och det intresserar mig inte alls. I övrigt så får jag inspiration av annan litteratur.

Vilken bok läste du senast?

Jag läser mycket poesi och senast läste jag poesi av en kollega till mig, Christoph W Bauer, som är en österrikisk diktare Jag läser också böcker om foto eftersom min nästa bok ska ta avstamp i krigsfotografier. Just läser jag den ungerska författaren och fotografen Péter Nádas bok In der Dunkelkammer des Schreibens (om övergången mellan text och bild, min anmärkning).

Jag har läst i Wiener Zeitung att platserna du bott på spelar stor roll i ditt författarskap.  Hur fungerar Wien som stad att berätta om?

Jag skriver alltid om ställen som jag känner mig hemma i. Jag skulle inte kunna skriva en bok som utspelar sig i Paris, eftersom jag inte känner till den staden så bra. Ställena jag skriver om ska spegla mina romanfigurer och därför spelar platsen en stor roll. Ska man kunna skildra stämningen i en stad, måste man känna den bra. Därför spelar Wien ofta en stor roll, eftersom jag bor där idag.

I Mira och Irma möter vi en kvinna i Italien och en i Österrike. På vilket sätt speglar detta de olika länderna i ditt liv?

Mira och Irma är en spegelroman och namnen är anagram av varandra.

Jag har valt två städer som är relativt långt från varandra geografiskt sett, alltså Wien och Rom. Egentligen skulle jag skriva delen som utspelar sig i Italien på italienska, men för mig var det spännande att som författare tolka det italienska livet i den delen på tyska.

Ett av romanens huvudtema är organtransplantation och i den österrikiska delen får huvudpersonen ett organ i sin kropp från en främmande person och i den italienska delen skriver jag om en italiensk kvinna på ett främmande språk. Det var så idén till boken uppkom.

Jag är uppvuxen i Sydtyrolen, som är en tyskspråkig del av Italien, och kom tidigt i konkat med det italienska språket. Jag tycker alltid om att få med de båda länderna och kulturerna i mina romaner.

I boken Mira och Irma står en ensamstående mor och en kvinna i ett dåligt äktenskap i centrum. Hur tänkte ni kring det temat?

Jag känner många ensamstående kvinnor som uppfostrat sina barn själva så jag ville skriva om en sådan kvinna. Själv har jag tyvärr inga barn. Det andra temat är ett äktenskap som där paret glider ifrån varandra för att mannen helt enkelt är bi- eller homosexuell. Jag tyckte att det var intressant att skildra olika livsstilar

Jag tycker att det var ett feministiskt tema, var det din avsikt?

Den ena kvinnan är sjuk och har en besvärlig arbetssituation. Hon jobbar på ett projekt, men har ingen anställning och måste slita för att få hop det. Jag känner till många sådana fall och trots att Österrike är ett välfärdssamhälle precis som Sverige, så är det många som har det svårt. Det var en av anledningarna till att jag ville skriva om det.

Är du feminist?

Ja, men jag kanske inte ser mig som den största feministen på barrikaderna. På 80-talet studerade jag på universitetet och då gick vi alla på föreläsningar om kvinnoforskning. Vi var alla stora anhängare av feminismen och än idag så kämpar jag för jämställdhet. För mig är det självklart.