Sista kulturjakten är från Tylösand, ett ställe där jag inte sökte kultur, men där kulturen kom över mig. Vi var där för att träffa Hugos bästis, som tillbringar somrarna i Halmstad, och han saknade henne så mycket. Henne mamma är supertrevlig och jag fick till ett möte som blev kort men intensivt.
Jag fick tips om att äta lunch på hotellet eftersom vi hade tämligen bråttom därifrån för att träffa mina kusiner utanför Kungsbacka redan vid tre (däremellan är det inte tio minuter om man säger så), så vi slog till på tipset. Det tog oss överdrivet lång tid att hitta något ätbart eftersom alla vi frågade hänvisade oss hit och dit. Det visade sig såklart att restaurangen i från första början hade varit alldeles runt hörnet.
Hotell Tylösand Är Per Gessles hotell. Där är det han och Roxette som står i centrum. Roxette är vårt absolut största band efter ABBA och förtjänar all uppmärksamhet. Här kommer hur som helst min kulturjakt från Tylösand – Roxette och Gyllene Tider-land.
Det var fantastisk utsikt när vi väl hittat rätt och beställt en Juni, Juli, Augusti-pizza. Servitrisen, som inte var mer än 19, informerade oss om att många inte fattade pizzanamnen. Jag förstod såklart.
På hotellet fanns hur många priser och guldskivor som helst. Jag hade inte sinnesnärvaro nog att få fram kameran, men här är en illustration snodd från internet. 
Det var kanske inte värdens vackraste strand, som Halmstadborna gärna vill att den ska vara. För mycket folk och för hög musik är mitt omdöme. Men när man slutar lyssna och titta i sidled, så är det magiskt. Faktiskt. Jag förstår varför Tylösand lyckte att de var bäst från början.
I ett inlägg som detta måste jag avsluta med mina Per Gessle-favoriter. Jag väljer en Gyllene Tider och en Roxette-låt. Båda ohotade. Vilka är dina favvisar?
Det är oerhört tråkigt att det bara är Per som är fit for fight. Marie verkar tyvärr vara oerhört sjuk. Jag hoppas att hon tar sig igenom sin sjukdom helskinnad. Läs mer om hennes kamp här.
