Feministbrud på kulturjakt i Egypten

Jag kunde inte låta bli att fortsätta mitt Afrika-tema och eftersom veckans feminist kom från Egypten avslutar jag denna vecka med en kulturjakt från Egypten. Jag och Andreas reste på vår första charterresa tillsammans 2005 och den gick till Sharm-El-Sheik på Sinaihalvön i Egypten. Vi hade inte jättemycket pengar så vårt mål var att bara ligga på stranden och sola samt åka till pyramiderna på utflykt. Det blev även en snorklingsutflykt eftersom det vi fann under ytan var så fantastiskt.

Här sitter jag på vårt hotells strandrestaurang. Inte den bästa restaurangen, men det var mest effektivt att äta här. Solen går ner redan vid fem i Egypten i november och om man inte vill gå upp i svinottan var det viktigt att ta vara på soltimmarna. Vi bodde i Naama Bay, den mest populära orten i Sharm-El-Sheik. Där finns en strandpromenad med hotell och deras egna stränder. Mycket trist faktiskt. Vi hade alltså bara vår lilla strandremsa att ligga på, resten var till för andra gäster (det fanns även en minimal remsa som var för ”public guests”). Strandpromenaden mynnade ut i en liten by med en gata, restauranger och snabbmatshak samt en liten galleria. Det fanns även discon här kulle jag tro, men vi var pensionärer redan på den tiden och lockades inte av det. Ett Kasino fanns i andra ändan, men det var om möjligt ännu mer ointressant för oss.

Men det var inte över ytan som Sharm-El-Sheik hade sin sharm. Jag hade aldrig tidigare snorklat och trodde inte att det skulle vara så fantastiskt. Aldrig efteråt har jag heller fått uppleva det jag fick se i Röda Havet. Korallrev direkt på hotellstranden och så många olika färgglada fiskar att vi simmade omkring tills vi hade blå läppar. Eftersom det är så pass billigt i Egypten och det politiska läget någorlunda stabilt, i alla fall på turistorterna, så rekommenderar jag verkligen ett besök. Kom ihåg att det är inte är för strändernas skull ni åker, utan för det som finns i havet.

Här sitter jag och dricker ett glas lokalproducerat rosévin. Inte så jättegott. Mat och dryckeskulturen är inte något som är värt en resa till Egypten. Vår favoritrestaurang i Naama Bay var en thairestaurang och hade vi haft råd hade vi druckit importerat öl och vin. Nu var vi inte så rika så nu fick vi hålla till godo med det lokala ölet Stella (ej att förväxlas med Stella Artois). Lite söt eftersmak och inte alls gott egentligen. Importerad alkohol var otroligt mycket dyrare. Med tanke på att många muslimer inte dricker alkohol var det så klart inte så konstigt.

En tur till Giza utanför Kairo var en självklarhet för oss och det var en av orsakerna till att vi valde Egypten. Det var häftigt att få se några så otroligt kända byggnadsverk. Det är nästa overkligt eftersom man sett dem så många gånger på bild. En liknande, men inte riktigt lika stark, känsla fick jag när vi besökte Angkor Wat i Kambodja.

Och här är Sfinxen, lika overkligt att se den på nära håll.

Det moderna Kairo är precis runt knuten.

Utflykten till Kairo innehöll även ett besök i en koptisk kyrka. Kopterna är den kristna befolkningen i Egypten. Vår guide berättade att muslimerna i Egypten har det lite bättre än de kristna sett ut skilsmässosynpunkt. Kopterna får nämligen inte skilja sig alls, medan muslimerna får det om mannen är med på det. Jag har inte kollat upp dessa fakta, så en liten reservation till att det inte stämmer. Någon som vet?

Vi var även på besök i en moské där det var otroligt viktigt att skyla sig. Jag gjorde mitt bästa.