Eurovision och politik i tidningen NU

Eurovisiontrofén

Idag kommer ett nytt nummer av tidningen NU, som jag är chefredaktör för. Såklart ville jag skriva om Eurovision i den här veckans nummer och jag har pratat med två personer som verkligen kan något om tävlingen. Dels Svante Stockselius, som var chef för Eurovision i början på 2000-talet, dels Dean Vuletic, en forskare som startat världens första universitetskurs i Eurovision. Hans forskningsområde är Europeisk efterkrigshistoria.

Fokus i min artikel var Eurovision och politik. Det första jag kommer att tänka på när det gäller den kombinationen är festivalen 1990 i Zagreb där var och varannan låt handlade om fred, Europa, gemenskap och inga fler murar. Inte minst vinnarlåten Insieme 1992 handlade om Europatanken. Året efter skulle kriget bryta ut i Jugoslavien, men trots det var 90-talet ett optimistiskt årtionde.

När Dean Vuletic fick välja ett minnesvärt politiskt inslag i Eurovision valde han ett från den allra första tävlingen 1956. Då tävlade Västtyskland med en artist som var jude och förintelseöverlevare, vilken han menar tydde påa tt Västtyskland gjort upp med nazismen och gick vidare.

Svante Stockselius pratade om Grekland och Nordmakedonien som under hans tid som chef för tävlingen, låg i konflikt med varandra över namnen. Varje år fick han två telefonsamtal, ett från kulturministern i Nordmakedonien, som bad honom att kalla landet för Makedonien och ett från kulturministern i Grekland, som ville försäkra sig om att han kallade landet FYROM och inte Makedonien.

Jag bad Dean Vuletic berätta om sitt första Eurovisionminne och eftersom vi är lika gamla, misstänkte jag att jag skulle kunna relatera. Han är uppvuxen i Australien med kroatiska föräldrar och hans första minne är från när han hörde Hold me now med Johnny Logan på radion 1988. Efter det var han fast.

En annan reflektion från Dean Vueltic, som är övertygad om att Finland – och inte Sverige – vinner på lördag är att festivalen, som var så positiv och optimistiskt i Deans barndom, nu kantas av pessimism. Finland vinner för att låten är optimistisk och bryter mot allt elände som många andra sjunger om. Vad tror du?

För fler politiska anekdoter från festivalen och för hela intervjun med Svante och Dean, läs tidningen NU den här veckan! Om du inte prenumererar kan du göra det här. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.