Jag har blivit en sådan som lägger en förmögenhet på blommor och krukor. April 2022.
Åh, igår vad jag ute på stan! Några bokbloggare från andra städer var i stan och vi träffades och åt och drack gott igår. Det gav sådan otrolig energi, fast jag just nu är ganska trött. Många av oss var i Varberg i februari för läsretreat, men även om man sitter uppe till sent och dricker vin så är det ändå någon slags retreat. Det var så otroligt länge sedan jag gjorde Stockholm by night, så det var sannerligen på tiden!
Min situation från förra vintern då jag var på väg in i ett hål av meningslöshet är så radikalt annorlunda nu. Jag har ett nytt jobb jag älskar, pandemin har släppt sitt hårda grepp om samhället och jag kan göra planer för framtiden som inte riskeras att ställas in och skjutas upp av nya restriktioner. Det är lätt att tro att hemmasittandet och pandemin gjorde att vi alla fixade mer hemma, men för mig är det lite tvärt om. Nu har jag mer energi att fixa och dona.
Pandemin gjorde mig lite rädd för kollektivtrafiken. Det var så sällan jag åkte in till jobbet att jag kände mig oerhört låst till hemmet. Eventuellt kunde jag tänka mig att ta en öl på Söder nära slussen (när Nacka-bussarna går), men det var mer en hypotetisk tanke. Nu när jag åker in i princip varje dag, känns det helt annorlunda. Nu är staden min igen och jag kan ta mig dit och hem utan större svårigheter.
En annan sak som gör min vardag så mycket bättre nu är förut, är att jag jobbar i fantastiskt mysiga kvarter. Mitt kontor ligger på Hantverkaregatan på Kungsholmen, nära Stadshuset och Landstingshuset och innan hade jag absolut ingen relation till det området. Nu efter en månad på nya jobbet vet jag att det är fint, ligger nära vattnet och fina uteserveringar och att den lilla mysiga kvartersbutik säljer Klings glass (och Dinétårta – du som fattar, fattar)!
