Jokha al-Harthi kom med på min lista över världsförfattare att läsa. Hon kommer från Oman och Oman var ett land jag inte prickat för på min jorden runt-lista. Celestial bodies blev dessutom belönad med det internationella booker-priset 2019 och då ökade ju viljan att läsa den. Den har ett klart feministiskt tema, så det kändes lite som alla rätt på förhand.
Celestial bodies handlar om kvinnor i tre generationer i Oman. Några är gifta, någon väntar på den rätta och någon gifter sig med en som är fel. Vi får följa flera av kvinnorna, samt en make. Det verkar vara förhållandevis liberala förhållanden. De får skilja sig från de våldsamma männen och får lov att tacka nej till giftermål. Ändå är det såklart mycket kvinnoförtryck och tvingande in i sociala normer. Mest gripande var historien om Kawala som tillåts vänta på sin kusin som bor i Kanada. Han väntar dock inte alls på henne, men gifter sig med henne för att hans mor ställt det som krav för att han ska få ut arvet. Han väljer dock att fortsätta att leva i Kanada med sin flickvän.
Jag vet inte om det var boken, mig eller min Kindle-app det var fel på för den här boken fastnade inte riktigt. Kapitlen var korta, det blev rörigt och jag förstod aldrig vem som var släkt med vem. Det fanns ett släktträd i början, men sådan försvinner ju lite när man läser e-böcker. Dessutom var min Kindle-app inställd på evigt scrollande och jag föredrar verkligen att bläddra (och nu vet jag hur man ställer in det). Halva tankeverksamheten under läsningen bestod i att fundera hur och när jag skulle scrolla.
Det var en spännande bok på många vis och jag önskar att jag haft mer koncentration på själva boken och innehållet när jag läste den. Det vore roligt att diskutera med någon annan som läst den om det är så bra som priser och annat säger.
2 kommentarer
Precis avslutat en bok o letade efter en ny, tack för tipset, kan återkomma när jag är klar så kan vi se om vi kommer fram till något gemensamt om boken.
Författare
Återkom gärna!