Det tog mig nästan ett halvår att läsa denna tegelsten (nåja, drygt 400 sidor är väl ingen tegelsten, men på engelska och med ett akademiskt språk så får det väl räknas som en sådan). Boken är en samling essäer som gör nedstamp i filmhistorien och analyserar filmen och filmmakarna ur ett feministiskt perspektiv. Det är en akademisk bok och många gånger kände jag att det kanske hade behövts ett och annat poäng i filmvetenskap för att förstå allt.
Boken täcker hela den feministiska historien, från suffragetterna till dagens tredje vågs feminister (dock inte i kronologisk ordning). Vi får läsa om såväl Greta Garbo, som Sex and the City. Vi får mer förståelse för kvinnliga stumfilmsproducenter och får lära oss mer om Mexikansk film. Som ni förstår så kan man göra en feministisk analys på mycket inom filmhistorien och så är fallet i Reclaiming the archive.
Jag lärde mig otroligt mycket av boken, men som sagt så blev den lite tung att läsa emellanåt. Jag rekommenderar alla som läser film (är den kanske kurslitteratur på filmvetenskap på universitetet här i Sverige?) eller har ett specialintresse i film, att läsa den. För alla andra så kan den nog vara för specialiserad (som för mig, men jag är ju redaktör för Feministbiblioteket, så jag har ett intresse av den på ett annat sätt).
Läs mer: Vicki Callahan, Wayne State University Press, Adlibris
