Bokbloggsjerka v 9

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Finns det någon bok som har fått översvallande recensioner men som du själv absolut inte tyckte om?

När jag läste frågan så kände jag att detta är en fråga jag längtat efter. Äntligen får jag åter en möjlighet att skriva av mig om hajpen kring Stieg Larsson! Hans böcker var otroligt spännande och de funkar definitivt som slölitteratur i hängmattan. Men. Så otroligt hyllade som de blev är mycket svårt att förstå när man läst dem. Camilla Läckberg skriver också spännande deckare, men hon hånas mer än hyllas, även om hon precis som Larsson läses av många. Och jag som läst både Läckberg och Larsson kan inte säga att det skulle vara någon direkt kvalitetsskillnad, men jag antar att jag i och med att jag skriver det, svär i kyrkan. För Larssons böcker är de bästa deckarna som skrivits, i alla fall om man får tro mediahajpen kring dem. Läs min recension av böckerna här.

Jag har sammanfattat min kritik mot böckerna i ett blogginlägg på min gamla blogg, i ett antal punkter:

* Alla karaktärer är antingen onda eller goda. Ingen ond blir god och ingen god blir ond. Det finns inga infiltratörer som skakar om. Och kan du ändå finna något sådant exempel så har det egentligen inte med huvudhistorien att göra.
* De onda är inte tillräckligt onda. En person som begått grova rättsövergrepp måste också tycka om barnporr, annars kanske vi inte skulle förstå hur ond han eller hon är. En våldtäkt är inte grymt nog, inslag av sadism förstärker de onda.
* Salander kan hacka, det betyder att hon kan allt som har med teknik att göra, till och med avlyssna telefoner i Australien.
* Det finns inte ett dokument som Salander inte kan spåra, så det spelar ingen roll hur många stölder Blomqvist råkar ut för – dokumenten kommer alltid tillbaka.
* Det finns ingen motgång som inte kan varar längre än några sidor. Varje avlyssning, mordförsök eller rån upptäcks alltid i god tid. Du hinner aldrig bli nervös.
* Det finns alltid källskydd så alla brott som begås av goda kan mörkas.
* Den avslutande rättegången är en kamp mellan ont och gott och det goda kommer inte att vinna i en gastkramande kamp, det står klart ganska tidigt.

Dessutom går någon av böckerna in på punkterna 1, 8 eller 9 på min lista över vad jag inte gillar med deckare.

Vill du veta vad bokbloggsjerka är, klicka på länken högst upp.

8 kommentarer

1 ping

Hoppa till kommentarformuläret

    • glittervakuum4 mars, 2012 kl. 02:45

    Haha jag håller med om vad du säger men jag som inte läser så mycket deckare tyckte de var okej. Men jag är ju inte van deckarläsare.
    Jag skulle nog kunna skriva en lika lång lista som du med saker jag tycker är bra med böckerna och fortfarande hålla med om det du tycker är dåligt.

    En sak som jag hakade upp mig på är när Salander köper ny dator så bryr hon sig inte så mycket om vad det är för processor och annat som en ”hacker” hade brytt sig om. Det bästa tycker hon är att det finns lyse i tangentbordet så hon kan se vad hon skriver även i mörkret. Tjejen med fotografiskt minne och som är datageni behöver knappast kunna se var knapparna sitter… Det finns fler sånna grejer som jag störde mig på.

    1. Haha det tänkte jag inte på, men håller med om att det fanns många sånna detaljer. Jag sträckläste också böckerna på totalt värdelösa är de inte!

  1. Jag har också med Milleniumtrilogin i min jerka.

  2. Javisst, precis så tycker jag också- Larsson och Läckberg är slöläsning.

  3. Och Milleniumtrilogin innehåller i flera fall av dåligt motiverad grymhet/våld där det inte blir trovärdigt. Men jag tyckte de var spännande att läsa,

    1. Lisbeths bror som inte känner smärta. Ja, otrovärdigt är bara förnamnet 😉

    • Henrik5 mars, 2012 kl. 08:15

    Jag håller med dig om ”all of the above”. Ändå blev jag mycket mer fångad av Larssons böcker än av Läckberg. Framför allt den första boken tyckte jag om, kanske för att den väl inte var riktigt lika urspårad som bok 2 och 3. Dessutom läste jag första boken precis när den kom ut, innan hypen som blev, och hade då inga större förväntningar. Då köpte jag den mest för att jag visste lite om Stieg Larssons arbete på Expo.

    1. Jo, jag har nog också fångats mer av de böckerna än av Läckberg, men jag har sträckläst även Läckberg. Och den första boken håller högre kvalitet än de andra och om det inte hade varit för den överdrivna tortyrkällaren och avlyssnandet av telefoner i Australien så hade det varit en riktigt bra deckare.

  1. […] många tog upp Millenium-trilogin (C.R.M Nilsson) (Feministbiblioteket)  Share this:TwitterFacebookLike this:GillaBli först att gilla denna […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.