Inte ett friidrotts-VM utan att jag skriver om ett östtyskt idrottsfenomen. Marita Koch var en stor sprinter. Hon gjorde så ofantligt bra tider att världsrekordet från 1985 på 400 meter står sig än. Det anses vara ett av de mest svårslagna rekorden.
Jag vet att ni är flera stycken som provoceras över att jag skriver om personer som varit eller förmodligen varit dopade. Mitt svar är att de är en del av historien. Jag lyfter inte bara fram kvinnor som gjort bra saker, utan jag vill även skriva om historien som den var utan att sminka över det dåliga. Dessutom var nog alla dopade vid den här tiden. Ingen tror väl idag att amerikanska Carl Lewis var helt ren? Och att Florence Giffith Joyner var dopad är det nog absolut ingen som ifrågasätter.
Med det sagt vill jag berätta om Marita Koch. Hon var som ung mycket snabb och redan som 15-åring tränades hon av Wolfgang Meier, som senare skulle coachade Marie-José Perec. Perec är förövrigt fortfarande den som varit närmast att slå Kochs världsrekord på 400 meter – 65 hundradelar ifrån vilket ju ändå är ganska mycket. Meier tränade Koch under hela hennes karriär och de gifte sig senare och fick en dotter. Det verkar fortfarande vara gifta.
Det legendariska 400-metersloppet var välplanerat och det sprangs i Canberra, Australien 1985. Loppet var så snabbt att mellantiden på 200 meter var i världsklass och hon slog även världsrekordet på 300 meter. Tiden blev 47,60 och står sig alltså än idag. Den enda kvinna i världen som också gått under 48 sekunder är tjeckiska Jarmila Kratochvílová som sprang på 47,99 1983. Kratochvílová var Kochs främsta konkurrent och om henne ska jag skriva en annan gång! Koch har två OS-guld från Moskva 1980 på sin meritlista (400 och 4×400). Fyra år tidigare var hon skadad och fyra år efter bojkottade DDR. Hon har även haft världsrekordet på 200 meter och VM-guld på den distansen 1983.
Marita Koch har aldrig offentligt erkänt doping, men hon ingick såklart i den systematiska dopingen som senare avslöjats i DDR. Man har funnit papper på hur stora doser Koch tilldelats mellan 1981 och 84. Dessutom har man funnit ett brev hon skrivit till det statliga företaget som tillhandahöll dopingen att hon tycke att det var orättvist att sprinterkollegan Bärbel Völker fick en högre dos eftersom hon hade en släkting på företaget. Dock var det Koch och som hade världsrekordet på 200 meter när Völker var som bäst.
Jag tycker inte att vi ska radera de östtyska dopade stjärnorna ur historien, för bra var de oavsett otillåtna preparat i blodet. Men med tanke på det vi nu vet så borde vi stryka deras rekord. Det är inte schysst mot dagens 400-meterslöpare att ha ett dopingrekord att försöka slå. Men det gäller såklart inte bara 400 meter och det är ju oerhört svårt att dra någon gräns, om man inte stryker alla rekord före ett visst datum. Någon som har något förslag?
